Vetenskapsrådet
"Det gåtfulla är det mest upphöjda vi kan hoppas få erfara. Det är källan till all sann konst och vetenskap."
- Albert Einstein
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
November 2011 Nr 3
SUA80

<span class="bldtextfoto">Foto: </span>

Så får vi öppnare, friare och djärvare forskning

Helene Andersson Svahn, KTH och Christian Broberger, KI, är ordförande respektive vice ordförande i Sveriges unga akademi.

DEBATT
Sveriges unga akademi bildades i maj detta år som svar på behovet att ge en röst och ett tvärvetenskapligt forum åt yngre forskare. Idag består Sveriges unga akademi av 22 ledamöter från de flesta vetenskapliga discipliner, som successivt ska växa till 40. Unga akademier finns redan i Tyskland och Holland och bildas i allt fler länder. Sveriges unga akademi vill vara en konstruktiv aktör i den forskningspolitiska debatten, entusiasmera unga människor att välja vetenskap som karriär, öka förståelsen för forskningens betydelse för samhällets utveckling och välstånd samt främja tvärvetenskapliga samarbeten ledamöterna emellan.
 
En av de första frågor som Sveriges unga akademi har tagit sig an är nästa års forskningsproposition. Samtidigt som vi glädjer oss åt att den statliga forskningsbudgeten växt är det uppenbart att Sverige i flera avseenden inte lever upp till sin potential som vetenskapsnation. Vi är övertygade om att ett starkare Forskningssverige – utöver de nationslösa värden som en djupare kunskap om oss själva och vår värld ger – är nödvändigt för att leda i en allt hårdare global kunskapsintensiv konkurrens.

Behövs ständigt tillflöde av nya tankesätt


Den förra forskningsberedningen konstaterade att Sverige är skicklig på att producera mycket vetenskap, men det är jämförelsevis snålt med riktigt stora genombrott. Vi tror att nyskapande forskning bäst premieras av ett ständigt tillflöde av nytt blod i form av forskare som står självständiga och inte är fastlåsta i gamla tankesätt och metoder. I ett mindre land som Sverige med låg mobilitet kan dessa lätt bli en bristvara, men ett reformerat system kan råda bot på detta.

Vi tror att finansieringen blir mest effektiv när den koncentreras på enskilda, oberoende forskare med nydanande idéer. Sveriges unga akademi vill därför se större och långsiktiga projektbidrag. VR spelar här en särskilt viktigt roll genom att täcka en bred vetenskaplig kompetens och fungerar som rikslikare.
 

Premiera miljöombyten


Utöver ökade medel att fördela kan VRs roll stärkas bland annat genom att beredningsgrupperna förstärks med utländska granskare och att VRs beslut åtföljs av utförliga och konstruktiva utlåtanden. Särskilda medel bör reserveras till högre grad för yngre forskare som utvecklat sin självständighet genom att byta miljö och bredda sin teoretiska och metodologiska sakkunskap.
 
Det senaste decenniet har stora summor delats ut till olika satsningar på så kallade starka forskningsmiljöer. Tanken med dessa har varit god men undersökningar visar att de inte premierat nyskapande forskning och de stora genombrott som var avsikten har uteblivit. I många fall har yngre forskare hamnat i skuggan av seniora kollegor som leder konsortierna, och kvinnor är underrepresenterade.

 


Finansiärinitierade starka miljöer fel väg


Vissa sektorer, som humaniora, har samtidigt sett sina anslag minska. Särskilt oroande är att när medel fördelas efter principen "kritisk massa" snarare än där en tydlig plan ställts upp för att lösa en definierad vetenskaplig fråga, hamnar hypotesdriven forskning på undantag. Vi tror därför inte att finansiärinitierade starka miljöer är rätt väg för framtiden.

För att rekrytera och behålla de främsta talangerna inom forskningen krävs en tydligare tjänstestruktur med biträdande lektorat att söka på nationell nivå. Med tydliga tenure track-system på lärosätena vet yngre forskare att om de uppfyller ett antal definierade högt ställda kvalitetskriterier kan de räkna med fast tjänst. Alltför många unga forskare lever idag i karriärmässig limbo från år till år.

Måste locka fler utländska forskare


Sverige måste också på ett helt annat sätt än idag öppna sig för världens begåvningar. Kreativa miljöer har genom historien samlat talanger från alla jordens hörn. Detta kan uppnås genom bland annat fler postdoktortjänster för utländska forskare, ett utvecklat stipendieprogram för tredjelandsstudenter och att högre tjänster annonseras tydligare för en internationell publik. Vidareutbildning vid annat lärosäte än där man disputerat måste även tillmätas större meritvärde än idag.

Vi tror att dessa reformer banar väg för en öppnare, friare och djärvare forskning som ger Sverige alla förutsättningar att vara en vetenskaplig ledare globalt.

Fotnot: Läs även artikeln Drömstart för unga akademinöppnas i nytt fönster i det här numret av Tentakel.

Helene Andersson Svahn
Kungliga Tekniska högskolan, ordförande Sveriges unga akademi
Christian Broberger
Karolinska institutet, vice ordförande Sveriges unga akademi

Datum: 2011-11-07
Skriv ut

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.