Vetenskapsrådet
"Det gåtfulla är det mest upphöjda vi kan hoppas få erfara. Det är källan till all sann konst och vetenskap."
- Albert Einstein
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
November 2011 Nr 3

Dvder Spool, 40x50

Forskningsmedlen kan räcka till fler grundforskningsprojekt

David van der Spoel, professor i beräkningsbiofysik vid Uppsala universitet.

DEBATT
Beviljandegraden i Vetenskapsrådets stora utlysningar inom området Naturvetenskap och Teknik (NT) har länge legat kring 25 procent. Inom andra ämnesområden är den ännu lägre. I och med att Vetenskapsrådet – med vissa undantag – tillämpar principen att en enskild forskare kan få högst ett projektbidrag, betyder detta att 75 procent av projekten inte får något stöd alls.
 
VR:s stora utlysning är den viktigaste källan för stöd till grundforskningen. Även om andra finansiärer som Formas i princip ska stödja grundforskningen bör även "samhällsnyttan" till hälften vägas in i Formas bedömningar. Övriga statliga finansiärer som Vinnova satsar bara på tillämpad forskning. Det finns med andra ord ett stort behov av resurser till grundforskning, men tilldelningen är liten i förhållande till antalet forskare, trots att "nyfikenhetsstyrd forskning ofta är den bästa forskningen", som Vetenskapsrådets generaldirektör Mille Millnert har poängterat i Tentakel.öppnas i nytt fönster

Ett tillkommande problem är att projektbidragen handlar om relativt små belopp – de som fick störst anslag i 2010 års utlysning fick medel motsvarande två doktorandlöner. Frågan är om det är ett problem att grundforskningen missgynnas? Och om så är fallet, hur kan problemet angripas?

Omfördela pengarna som finns


Jag tror att det är ett problem och det av flera skäl. För det första är det osannolikt att de 75 procent av projekten som inte får stöd är undermåliga och därför går Sverige och världen troligen miste om mycket bra forskning. För det andra är en stor del av de anslag som delas ut uppföljningsanslag – när man väl får sitt första anslag tolkas det som att "man kommit in i systemet". Det betyder att det finns väldigt lite utrymme för nya projekt.
 
Hur kan vi lösa problemet? Eftersom det finns många alternativa källor för finansiering av behovsstyrd forskning och utveckling (även i näringslivet), bör Vetenskapsrådet främst satsa på grundforskning genom att anamma grundhållningen att "tillämpning är lika med avslag". Ett annat sätt att komma till rätta med problemet är att avsluta försöket med 20 strategiska forskningsområden (SFO) genom att inte förlänga projekten efter 2014 – och omdirigera medlen till vanliga projektanslag.
 
Som redovisats i rapporten "Hans Excellens" som uppmärksammats i Tentakel bidrar inte stora anslag nämnvärt till att göra världsledande forskning ännu bättre. Det är även tveksamt om resursfördelningen inom de SFO sker med samma noggrannhet och krav på vetenskaplig skicklighet som VR brukar tillämpa.

Tilldelningen blir mer transparent


En av de viktigaste poängen med de strategiska forskningsområdena är att främja multidisciplinär forskning och samarbete med näringslivet. Detta kan emellanåt även göras med vanliga projektanslag, om en särskilt pott instiftas där exempelvis forskare från två områden kan söka tillsammans, vars ansökan ska bedömas i båda de "egna" beredningsgrupperna. Systemet med industridoktorander skulle kunna utökas för att stimulera kontakter med näringslivet.

På så sätt kan grunden för "nyfikenhetsstyrd forskning" breddas, samtidigt som interdisciplinär forskning stöds, fler projekt kan få bifall, och större projektanslag kan delas ut där det är befogat utan att ytterligare skattemedel tillförs till Vetenskapsrådet.

Slutligen, och vikten av detta får inte underskattas, blir tilldelningen av forskningsmedel mer transparent och det blir lättare att följa upp hur enskilda forskare har presterat. En tydlig koppling mellan forskarnas prestation (mätt i mått som är relevanta för området, inom NT främst bibliometri) kan dessutom stärka allmänhetens förtroende för forskningen.

David van der Spoel
Professor i molekylär beräkningsbiofysik vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Uppsala universitet.

Datum: 2011-11-07
Skriv ut [2011-11-07] Forskningsmedlen kan räcka till fler grundforskningsprojekt

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.