Vetenskapsrådet
"I vetenskapen tillfaller äran den som övertygar världen, inte den som först kom på idén."
- William Osler
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
Maj 2011 Nr 2

<span class="bldtextfoto">Foto: </span>

Vetenskapsrådet ska fokusera på grundforskning

Forskarna Örjan Wrange och Lars Wieslander har raegerat på Madelene Sandströms debattartikel i förra numret. Här är deras svar.

DEBATT
Forskarna Örjan Wrange och Lars Wieslander har reagerat på
Madelene Sandströms debattartikelöppnas i nytt fönster i förra numret av Tentakel (Februari 2011 Nr 1) där hon skriver att Vetenskapsrådet ska "koncentrera verksamheten mot att finansiera framåtsyftande forskningsprojekt" och att " Vetenskapsrådet måste i större utsträckning än nu kunna satsa på framtidens forskarstjärnor och banbrytande forskning. Vi får hoppas att innovationsstödet på ett mer systematiskt sätt kan förmå koppla samman starka vetenskapliga miljöer med viktiga samhällssektorer."
Här är deras svar.

Vi tar kraftfullt avstånd från Madelene Sandströms vilja att införliva Vetenskapsrådet i den tillämpade forskning som traditionellt stöds av till exempel Vinnova. Vetenskapsrådets uppgift är att stödja grundforskning. Att vi i Sverige skulle sluta upp att stödja den nyfikenhetsdrivna och inomvetenskapligt prioriterade forskningen är en dålig idé som innebär negativa konsekvenser för landets utveckling. Tyvärr har Vetenskapsrådet redan genomgått en successiv nedmontering under flera år och under flera olika regeringar och forskningsministrar, den nuvarande Alliansen inräknad. Den senaste forskningspropositionen innebar visserligen en rejäl nysatsning på forskning men den stora huvuddelen av nya medel gick till öronmärkta strategiska satsningar som fördelades top-down istället för att kanaliseras till VR-stödd grundforskning med medelsfördelning bottom-up (se nedan).

Lite tillspetsat kan man säga att Vetenskapsrådet idag och sedan flera år tillbaka inte förmår att uppfylla sin huvuduppgift "att ge stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet" (citat SFS 2007:1397). Orsaken är att ett projektanslag från Vetenskapsrådet idag täcker endast en mindre del av den faktiska kostnaden för att driva ett experimentellt inriktat projekt. Nuvarande anslagsnivåer leder obönhörligt till sänkt kvalitet, förlorad konkurrenskraft och minskad förnyelse.
 

Ingen vet vad som är framtidens spets

Det ligger i grundforskningens natur att ta fram ny kunskap. Eftersom projektansökningar handlar om att utforska hittills okända samband kan inte ens de mest initierade forskarna med säkerhet veta vilka projekt som kommer att krönas med framgång. Vetenskapsrådet har ingen kristallkula som visar vilken forskning som blir mest värdefull för utvecklingen av ett framtida samhälle. Det bästa sättet att bedöma vilka projekt som bör stödjas sker genom en inomvetenskaplig prioritering genomförd av andra aktiva forskare (bottom-up). Om man bara gav pengar till de projekt som redan lyckats, skulle utvecklingen avstanna och morgondagens spetsforskning gå förlorad. Att denna sorgliga utveckling redan sker har nyligen konstaterats av den så kallade "Hans Excellens" utredningen gjord av Delegationen för jämställdhet. Utredningen sammanfattades nyligen av Ulf Sandström i den norska tidskriften Forskningspolitikk 1/2011länk till annan webbplats, (sidorna 14-15). Där konstateras att de så kallade excellenssatsningarna har stora inneboende problem. De cementerar gamla forskningslinjer, hindrar konkurrens mellan forskningsprojekt, försvårar stöd till unga forskare och förvärrar jämställdhetsfrågan, samtidigt som någon tydlig prestationsökning inte kunde påvisas.

Felsatsningar ger konsekvenser

Det tilltagande problemet för svensk forskning är att för lite pengar satsas på den statligt finansierade grundforskningen som administreras av Vetenskapsrådet och som fördelas baserat på inomvetenskaplig konkurrensbedömning av enskilda projekt. Statliga forskningsmedel har istället i ökande utsträckning satsats på excellenta forskningsmiljöer enligt ovan som fördelats top-down istället för bottom-up.

Konsekvenser är följande:
•    Den nyfikenhetsdrivna grundforskningen stagnerar.
•    Sveriges attraktionskraft på internationellt erkända forskare minskar.
•    Högskoleutbildningarna får lägre kvalitet och kommer inte att vara attraktiva för de bästa studenterna.
•    Utan ledande forskning och tillgång till välutbildad personal kommer storföretagen inte att förlägga sin forskning och utveckling i Sverige.
•    Minskning av patent och innovationsbaserade nya företag.
•    Sänkt konkurrenskraft och sänkt framtida levnadsstandard i Sverige.

 
Vi föreslår följande åtgärder:
1) Öka Vetenskapsrådets budget för inomvetenskapligt prioriterad grundforskning, förslagsvis en ökning med tre miljarder per år under tre år i följd (totalt nio miljarder), för fördelning till enskilda forskningsprojekt via inomvetenskaplig prioritering, så kallad peer review (dvs bottom-up).
2) Initiera en seriös och offentlig diskussion mellan aktivt forskande forskare och politiker för att utforma den forskningspolitik som krävs i ett framtida kunskapssamhälle.
3) Rensa bort nätverkssatsningar och "strategiska satsningar" från Vetenskapsrådets agenda och omformulera regleringsbrevet som styr Vetenskapsrådets myndighetsutövning till att satsa på inomvetenskaplig fördelning av projektanslag med hänsyn taget endast till forskningskvalitetén.
 

Örjan Wrange
Professor i cell- och molekylärbiologi, Karolinska institutet.
Lars Wieslander
Professor i funktionell genomforskning, Stockholms universitet.

Datum: 2011-04-29
Skriv ut

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.