Vetenskapsrådet
"Upptäckter är resultatet av planmässigt famlande."
- Karl Friedrich Gauss
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
Februari 2011 Nr 1

Flera orsaker till de oförbrukade medlen

Universiteten sparar de externa medlen hellre än spenderar dem – för att trygga framtiden. (Foto: SXC)

Riksrevisionens granskningsrapport av oförbrukade forskningsmedel publicerades i januari 2011. 12,8 miljarder forskningsmedel som beviljats till specifika forskningsprojekt förblev oanvända under 2009. Sedan 1998 har de oanvända forskningsbidragen ökat med 74 procent. 
I Tentakels artikel Oförbrukade medel läggs på höglänk till annan webbplats från hösten 2010 berättade Riksrevisionens projektledare Nina Gustafsson Åberg att en av hypoteserna de utgick från, under den då pågående utredningen av oförbrukade medel, var att det tar tid att bygga upp stora forskningsmiljöer. Nu när rapporten är klar konstaterar projektledare Nina Gustafsson Åberg att det finns flera orsaker till att det ser ut så här.

– Dels har den externa finansieringen ökat kraftigt på sistone, dels tar det tid att bygga upp stora forskningsmiljöer, men framför allt handlar det mycket om att spara pengar som en buffert inför framtiden.

Men behövs inte pengarna?
– Jo, visst gör de det! Men forskarna har större incitament att spara än använda pengarna. De tenderar att dra ut på de externa medlen som en slags inkomsttrygghet. Många drygar ut inkomsterna genom att undervisa mer eller kommer runt finansiärernas krav på återrapportering genom att ha en annan huvudsökande eller gå till en annan finansiär. På samma sätt tenderar universitetsledningarna att spara pengarna för att ha en planeringstrygghet, säger Nina Gustafsson Åberg.

– Det här är svårt att komma åt eftersom systemet ser ut som det gör. Men de externa bidragen bör användas till forskning på det sätt som planerats, snarare än som en buffert.

Rekommenderar uppföljning

I sin rapport Kraftig ökning av oanvända forskningspengarlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster rekommenderar Riksrevisionen att universitet och högskolor regelbundet och systematiskt bör följa upp användningen av bidragen och skapa sådana anställningsförhållanden för forskarna att de använder beviljade forskningsmedel på det mest effektiva sättet.
 
Riksrevisionen konstaterar också i granskningen att regeringen inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att motverka den kraftiga ökningen av oförbrukade bidrag och att regeringen bör ser till att det tydligt framgår hur mycket forskningsbidrag som betalas in till lärosätena varje år.
 
Vidare rekommenderar Riksrevisionen också att regeringen ska ge forskningsråden i uppdrag att förbättra uppföljningen av de forskningsbidrag som fördelas av råden.
 
Från och med i år blir Vetenskapsrådet strängare i sin uppföljning. Om inte ekonomisk slutredovisning inkommit vid slutdatum, avförs nya ansökningar om fortsatta medel.  

Fotnot: Läs även Mats Benners debattartikel "Var tar alla pengar vägen i svensk forsking?" och Vetenskapsrådets nye generaldirektör Mille Millnerts kommentarlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster till Riksrevisionens rapport.

Fotnot 2: Läs om Vetenskapsrådets hårdare regler för ekonomisk slutredovisninglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.