Vetenskapsrådet
"Upptäckter är resultatet av planmässigt famlande."
- Karl Friedrich Gauss
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
Februari 2011 Nr 1

<span class="bldtextfoto">Foto: </span>

VR 10 år: Ompröva arbetsformerna och bli framåtsyftande

Madelene Sandström, som ledde organisationsutredningen, vill se mer samverkan och framåtsyftning. (Foto: Anette Andersson)

DEBATT
Forskningsfinansieringens huvuduppgift är att skapa förutsättningar för att svensk forskning skall nå de mål och ambitioner som statsmakterna – och i förlängningen medborgarna – önskar åstadkomma: hög kvalitet och samhällsnytta. Vi kan nu summera erfarenheterna av tio år med en ny finansieringsstruktur. Vad har hänt? Inte så mycket, skulle jag vilja svara. Sedan år 2000 har forskningspolitiken förvisso ändrats något och det har skett en hel del förändringar inom närliggande politikområden. Myndigheter har reformerats och nya tillkommit, EU:s engagemang i forsknings- och innovationsfrågor har vuxit markant liksom forskningskomponenten i strukturfonderna. Men är de förändringarna resultatet av den nya forskningsfinansieringsorganisationens vägval?
Har forskningsfinansiärerna utvecklat sitt arbetssätt och sin verksamhet för att bättre kunna uppfylla sin roll i den nya miljön?  

Ingen tydlig riktning

 

Åstadkommer forskningsfinansieringssystemet de effekter som eftersöks – och vet "man" överhuvudtaget vad "man" önskar mer än excellens? Dessa frågor ställdes dessvärre inte när den nya forskningsfinansieringsorganisationen sjösattes 2001, där varken mål eller medel fanns på dagordningen. Möjligen har detta förhållande påverkat utvecklingen av forskningsfinansieringsstrukturen efter 2001 års reform. Det som har hänt har varit resultatet av sporadiska insatser som utgått från enskilda aktörers initiativ. Det har inte funnits en tydlig riktning från vare sig politisk nivå eller från Vetenskapsrådets ledning. Ambitionen att göra så få förändringar som möjligt, att alla inom det akademiska systemet ska "känna igen sig" på VR verkar ha varit det tydligaste riktmärket. Är det då inte tid att göra ett vägval nu? Varför inte bli projektfinansiär på riktigt och koncentrera verksamheten mot att finansiera framåtsyftande forskningsprojekt? Inte så radikalt som tanke kanske men ändå svårt att genomföra.
 
Som bekant instämde många i organisationsutredningenslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster beskrivning av problembilden. Däremot var de som instämde i kritiken mindre positiva till de föreslagna förändringarna. Man ansåg att det var tillräckligt att uppmuntra finansiärerna till utökat samarbete. Samtidigt initierade regeringskansliet satsningen på strategiska områden och stora ekonomiska resurser avsattes för infrastruktursatsningar. Breddningen mot gemensamma program mellan VR och Vinnova och övriga var en ny ambition, i linje med utredningens förslag, men intresset för denna nya inriktning från de ansvariga för näringspolitiken var mycket begränsat.

Ompröva arbetsformerna

Hos Vinnova ser vi dock nu en tydlig ambition till utveckling. Tendenser till förändring finns även på Formas. FAS fungerade utmärkt i många avseenden redan vid tiden för utredningen. Därför hoppas jag att VR:s arbetsformer omprövas när myndigheten nu fått en ny ledning med ledningserfarenhet från ett ungt universitet med stor bredd i forskningens former och finansiering.
 
Under de närmaste åren kanske vi kommer att få uppleva en vitalisering i formerna för forskningsfinansiering. Det finns nu större förutsättningar för lärosätena att styra och sätta upp sina egna mål, regionerna har andra möjligheter att stötta lärosäten och det finns ett embryo till en nationell innovationsstrategi. EU-finansieringen är stadd i snabb förändring och har utvecklat flera nya och viktiga arbetsformer. Kunskapstriangeln kommer att vara en tongivande beståndsdel i den kommande FoI-propen. Jag vill gärna tro att detta är en effekt av kritiken och förslagen från 2008, där bristen på samverkan och förnyelse i arbetsformerna stod i fokus. Vetenskapsrådet roll måste klargöras så att insatserna kan utvecklas och passa in i omgivningen.
 

Satsa på banbrytande forskning

Några små steg har tagits, men mycket återstår. Vi får hoppas att de ökade anslagen till lärosätena för lokal forskningsfinansiering kan minska belastningen på VR. VR måste i större utsträckning än nu kunna satsa på framtidens forskarstjärnor och banbrytande forskning. Vi får hoppas att innovationsstödet på ett mer systematiskt sätt kan förmå koppla samman starka vetenskapliga miljöer med viktiga samhällssektorer. Inte minst de nya universiteten och högskolorna måste uppmärksammas, de har i särskilt hög grad befunnit sig i forskningspolitikens döda vinkel!

Jag hoppas att vi om några år kan konstatera att vi fått ett forskningsfinansieringssystem som kan fungera framåtsyftande och bidra till att utveckla alla former av forskning. Det finns redan en väl utvecklad kompetens hos forskningsfinansiärerna att hantera projekt som genereras ur forskarinitierade idéer och initiativ, liksom att finansiera uppbyggnad av stora, infrastrukturberoende forskningsmiljöer. Men man måste också bli betydligt bättre på att hantera projekt som ligger i skärningspunkten mellan avancerad forskning och behovsmotiverad utveckling.

Fotnot: Läs även intervjun med Lars Börjesson som minns tio år på VR, åsikterna i 5 röster samt referat från konferensen i samband med forskningsrådens tioårsjubileum.

Madelene Sandström
Ledde utredningen "Forskningsfinansiering – kvalitet och relevans" (SOU 2008:30)

Datum: 2011-02-22
Skriv ut

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.