Vetenskapsrådet
"Upptäckter är resultatet av planmässigt famlande."
- Karl Friedrich Gauss
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
Februari 2011 Nr 1

Vad är det viktigaste som Vetenskapsrådet har åstadkommit under sina 10 år?

– Trots att jag är en forskare som är inriktad på mycket tillämpad/behovsstyrd forskning så anser jag att det viktigaste VR gjort är att behålla utrymme för den fria forskningen. Nyfikenhetsforskning behövs lika mycket som den tillämpade forskningen och om de två kan utbyta kunskap och dessutom kan samverka på något sätt så kan nya kunskaper och möjligheter utvecklas. Det får inte vara antingen/eller utan både och.
Gunilla Jönson - Professor i förpackningslogistik, Lunds universitet
– Under de senast 10 åren har svensk forskning fortsatt sin kräftgång, mätt på gängse sätt genom citeringar, i relation till ett flertal jämförbara länder. Skälen till detta beklagliga förhållande är säkert många. Excellens-satsningarna på ett litet antal (manliga) forskare, och geografiska egendomligheter för Linnésatsningarna, torde spela sin roll. Men ett annat skäl till att Sverige blir passerat av andra länder är – som jag ser det – att kvaliteten på utvärderingarna av VR-ansökningarna blir allt sämre.

Ett belysande exempel: Jag fick nyligen ett av Europeiska forskningsrådets "Advanced Grants"; som bekant är de tämligen ovanliga, och fyra anslag gick under 2010 till teknik och naturvetenskap i Sverige. I stort sett samma ansökan utvärderades 2009 av svenska forskningsfinansiärer, och VR ansåg att ansökan beskrev "incremental research in a mature area"! Exempel av denna typ kan tyvärr mångfaldigas.

Mitt eget exempel är naturligtvis nu enbart historia, men vad som är aktuellare än någonsin är hur VR ska kunna se till att svensk forskning inte fortsätter i utförsbacken under det kommande decenniet.

Claes-Göran Granqvist - Professor i fasta tillståndets fysik, Uppsala universitet
– Vetenskapsrådet har betytt mycket på många olika sätt. Men mest har VR kanske betytt för de forskare vars projekt möjliggjorts genom anslagen. Men också för den forskningspolitiska roll man spelat till exempel när man tillsammans med flera andra forskningsfinansierande myndigheter hanterade ansökningarna till de strategiska områdena efter förra forskningspropositionen, vilket ju faktiskt innebar en direkt beredande roll inför regeringsbesluten, samt när man självständigt och långt ifrån okritiskt utredde resurstilldelning på bibliometriska grunder.

Men VR har också fått betydelse genom att själva processen inneburit att fler fått upp ögonen för hur lättrörliga forskarna är när man söker pengar – till exempel de famösa genuskryssen, eller när många etiketterade om sin forskning till utbildningsvetenskap. När det gäller genuskryssen visade man dessutom på självkritik genom att låta undersöka huruvida de faktiskt innebar att forskningen var genusvetenskaplig.

Git Claesson Pipping - Förbundsdirektör SULF
– VR har gett svensk grundforskning ett tydligt ansikte nationellt och internationellt. Det tillkom efter förebilder som det amerikanska NSF. Svensk grundforskning saknar forskningsinstitut som Max Planck, Hahn-Meitner och CNRS, vilket har medfört att ansvaret för både individuella forskares projektanslag och anslag till större samlade satsningar på olika "heta" områden lagts på VR.

En internationell trend mot större samlade satsningar inom grundforskning och en mer strukturerad forskarutbildning har gjort att individuella forskares kreativitet och entreprenörskap inte ges samma utrymme som tidigare. VR har aktivt försvarat den individuelle forskaren och dennes roll för forskningens förnyelse. Detta är VR:s största förtjänst. Om inte särskilt unga forskare kan se sin roll och sitt ansvar för förnyelse och ges möjligheter till att forska på egna idéer, så stelnar forskarsamhället. Forskarsamhället delas upp mellan ett antal forskningslorder. Något som är mot den grundläggande iden om forskningens fria tänkande. VR har försökt att balansera en nödvändig trend mot större satsningar och den nödvändiga förnyelsen.

Inför de kommande åren så önskar jag att VR ger ett ansikte också till den svenska vetenskapen. Vetenskap är ett större begrepp än forskning. Ett ansvar för vetenskap innebär ett ansvar för förnyelse av all högre utbildning genom forskning och ett ansvar för att forskning och forskare katalyserar samhällsutvecklingen i stort.

Anders Flodström - Professor i materialfysik KTH
Vetenskapsrådet är en viktig faktor i det svenska forsknings- och innovationssystemet. Bildandet av VR har inneburit en viktig större samlad röst för forskningens behov än tidigare och ökningen av VR:s budget från cirka 1,7 miljarder kronor till cirka 5 miljarder under de 10 åren som VR funnits är förstås ett viktigt resultat.

Att bedriva vetenskaplig forskning av högsta kvalitet kräver, för många områden tillgång till den bästa infrastrukturen i form av  till exemple utrustning, försöksanläggningar och beräknings- och datahanteringsresurser. Bildandet av Rådet för forskningens infrastruktur, RFI, har varit väldigt viktig för svensk forskning. MAXLAB IV och ESS är två exempel och för vetenskapliga beräkningar har bildandet av SNIC, Swedish National Infrastructure for Computing, varit viktig.

Internationellt är det viktigt att vara representerad i olika forum där viktiga beslut fattas, för till exempel europeisk forskning. Här tror jag att bildandet av VR har inneburit att svensk forsknings röst internationellt har stärkts. Detta tror jag blir än viktigare framöver inom europeisk forskningsfinansiering och utvecklingen av till exempel ESF, ERC ESFRI med mera. Att europeiska forskarsamhället valt att stödja en placering av ESS, European Spallation Source, i Sverige och Lund är en stor framgång där jag tror att VR och RFI spelat en viktig roll.

Bildandet av VR har ökat förutsättningarna för samarbeten mellan de olika ämnesråden och möjligheterna till tvärvetenskaplig forskning och det är positivt. Jag önskar att detta kunde utvecklas ännu mer för att tillvarata potentialen i tvärvetenskaplig forskning.

Senare års samverkan mellan VR och övriga forskningsfinansiärer, till exempel i samband med de strategiska forskningsanslagen, har varit positiv. Jag hoppas att denna samverkan kan fortsätta och även övergå i samarbeten inom forskningsprogram och strategisk planering så att det svenska forsknings- och innovationssystemet kan utvecklas ännu mer och att resultaten av svensk forskning resulterar i ännu fler innovationer, nya produkter och nya företag."

Billy Fredrikssson - Professor emeritus och tidigare ordförande i NT-rådet
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.