Vetenskapsrådet
"Det vi vill ha är kunskap, men det vi får kallas information. "
- Peter Gärdenfors
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
December 2010 Nr 5

Den som söker hon skall finna... Nej, riktigt så enkelt är det inte. Men 25 procent av de forskare som sökt pengar har också fått – i hård konkurrens. (Foto: SXC)

Var fjärde fick forskningsmedel

Lunds universitet (inklusive Lunds tekniska högskola) är den värdhögskola som beviljats flest projekt – och därmed får mest pengar. Därefter följer KTH, Uppsala universitet och Stockholms universitet. (Klicka på bilden för en större version.) (Grafik: Vetenskapsrådet)

Ett "kvantsprång". Det beviljade medelbeloppet har ökat från 700 000 till 800 000 kr. (Foto: SXC)

348 forskare har beviljats projektbidrag inom naturvetenskap och teknikvetenskap i år. Totalt fördelades 1,1 miljarder kronor. Beviljandegraden är lägre än förra året, men i gengäld har medelbeloppet ökat. Se tio i topp-listan i Tentakel.
Ungefär en fjärdedel av de som sökt fick projektbidrag, 348 av 1348.
– Andelen beviljade bidrag har minskat något vilket beror på dels fler ansökningar, dels höjda bidrag, säger Sven Stafström, huvudsekreterare vid ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap.

Förra året låg medelbeloppet på 700 000 kronor, i år 100 000 högre.
– Vi gör ett kvantsprång här, skämtar han.

Höjt medelbidrag

Vetenskapsrådet beslutade i september att öka medelbidragsnivån till 800 000 per år, delvis som ett svar på regeringens krav (i regleringsbrevet) att täcka både direkta och indirekta kostnader i den andel av projektet som finansieras. Tidigare hade Vetenskapsrådet ett avtal med lärosätena om ett schablonpåslag på 35 procent för indirekta kostnader, men nu ska alltså de faktiska indirekta kostnaderna täckas, oavsett storlek.

Eftersom bara totalkostnaden uppges i ansökan, utan att de indirekta kostnaderna specificera särskilt, tas vid bedömningen ingen hänsyn till vad den enskilde forskaren får kvar till sitt projekt. Förloraren blir den forskare vars universitet tar ut mest i så kallad overhead.
– Det här blir en signal till de universitet som har höga indirekta kostnader att effektivisera sin verksamhet, säger Sven Stafström.

Fler fyraårsbidrag

I år delades ovanligt många fyraåriga projektbidrag ut. Förutom forskarassistentanställningarna som alltid är på fyra år (i år var dock sista utlysningen av anställningaröppnas i nytt fönster) fanns det särskilda rambidrag inom områdena energi och informations- och kommunikationsteknik (IKT). Dessa större fyraåriga projektbidrag är ett resultat av de strategiska satsningarna i forskningspropositionen för perioden 2009-2012. Till dessa utlysningar inkom totalt 103 ansökningar varav 13 beviljades. Fyra forskare fick inom energiöppnas i nytt fönster och nio forskare fick inom IKTöppnas i nytt fönster (Se listorna nedan). Totalt fördelas 140 miljoner under fyra år genom rambidragen.

Oftast är de vanliga projektbidragen treåriga, men i år beviljades många av projektbidragen över en fyraårsperiod.

– I år hade vi särskilt tryckt på möjligheten att bevilja fyraåriga bidrag i beredningsgrupperna, främst för större projekt av hög kvalitet som finansierar till exempel doktorander. Att få längre bidrag är ofta en kvalitetsstämpel och kräver att forskaren haft god produktion under lång tid.

10 i topp-listanöppnas i nytt fönster över de största projektbidragen är de flesta därför fyraåriga. Läs intervjun med Peter Brzesinski, som är en av dem som fått mest. Bara en person, Jan-Erling Bäckvall, kvalar in på listan med ett treårigt bidrag, eftersom hans årsbelopp är högt.

Fotnot 1: Rambidrag är en särskild form av större projektbidrag. Avsikten med rambidragen är att bygga upp vetenskaplig kompetens med betydande bredd och djup. Rambidrag kan ges så att starka forskargrupper får handlingsfrihet inom jämförelsevis generösa ramar för tid, ekonomi och val av forskningsinriktning.

Fotnot 2: Från och med årsskiftet kommer Vetenskapsrådet inte längre att anställa forskarassistenter eller rådsforskare. Regeringen vill att universiteten själva ska ta större ansvar för sina anställda. Vetenskapsrådet vill dock på andra sätt satsa på unga forskare. (Se artikeln om nya stödformer för 2011.)

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.