Vetenskapsrådet
"Det vi vill ha är kunskap, men det vi får kallas information. "
- Peter Gärdenfors
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
December 2010 Nr 5

<span class="bldtextfoto">Foto: </span>

Missade gymnasiet – blev professor

Bengt Andersson åker Hurtigrutten och spanar kanske på strömningen.

RÅDSPROFILEN
Vem är det egentligen som tar beslut om vilka som ska får forskningsmedel från Vetenskapsrådet?
I Tentakels serie Rådsprofilen, får du träffa alla nio ledamöter i ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap.
Möt Bengt Andersson.
Vad betyder det för dig att sitta i ämnesrådet?
– Jag vill lyfta fram teknikvetenskaplig grundforskning. I sammanslagningen av det teknikvetenskapliga forskningsrådet, TFR, med det naturvetenskapliga, NFR, försvann många duktiga forskare inom teknikvetenskap från Vetenskapsrådets kundkrets. Forskningsansökningarna värderades annorlunda och beviljandegraden blev låg främst inom de beredningsgrupper som delades mellan naturvetenskap och teknik. Dessa forskare har sedan bytt forskningsområde eller fått finansiering inom mer tillämpad forskning. Nu gäller det att få tillbaka dem till teknikvetenskaplig grundforskning både genom att Vetenskapsrådet är tydligt i vad som krävs av en ansökan och genom en ökad förståelse inom beredningsgrupperna för skillnaden mellan naturvetenskaplig och teknikvetenskaplig grundforskning.

En vanlig missuppfattning är att teknikvetenskap är tillämpad naturvetenskap. Tekniken bygger naturligtvis på naturvetenskap men de vetenskapliga frågeställningarna och även forskningsmetodiken är annorlunda. Vi kan inte alltid idealisera så långt så att vi får klara helt entydiga resultat utan får acceptera osäkrare resultat och möjliga alternativa tolkningar. Skall man förstå hur man skall bygga bränslesnåla motorer så räcker det inte att studera hur en väteradikal reagerar med en syreradikal vid ultahögvacuum, man måste studera motorn också.

Forskarna inom teknikvetenskap bör också lyfta blicken och se vad gemensamma satsningar på infrastruktur kan göra för att öka kvaliteten i forskningen. Idag satar Vetenskapsrådet cirka en miljard per år på infrastruktur som till större delen går till naturvetenskaplig forskning. Vi skulle behöva en satsning på ett förbränningstekniskt centrum och ett processtekniskt centrum med flerfas fluiddynamik och materialkaraktersiering på makroskopisk skala.

 
Vilken tycker du är den viktigaste forskningspolitiska frågan?
– Den viktigaste forskningspolitiska frågan är att koppla den akademiska grundforskningen till samhälleliga problem. Forskarna på högskola/universitet har lösningen på många problem men äger inte problemen som deras forskning kan lösa. De kan gissa sig till var de samhälleliga behoven finns, men för att få realiserbara lösningar behövs kontakter med människor som i sin vardag står inför svårlösta problem. Det kan vara personer inom företag, vården, skolan etc. Vi skall dock inte ägna oss åt kortsiktig problemlösning baserad på existerande kunskap utan se till den kunskap som kommer att behövas om 5-10-15 år.

Vi har stora förhoppningar på till exempel bio- och nanoteknik för framtiden, men missar kopplingen till dagens verklighet och till den företagsstruktur som vi har idag. Grundforskningen behöver en tydligare koppling till existerande företag. Det räcker inte med att forskarna själva startar företag eller säljer sina upptäckter till utländska företag. Det krävs en massiv satsning på grundforskning inom områden där svenska företag är aktiva eller kan tänkas bli aktiva.

Vad brinner du för?
– Jag har alltid varit intresserad av hur människor arbetar tillsammans och läste bland annat 40 poäng arbets- och organisationspsykologi parallellt med mina doktorandstudier. Till vardags står vi inför frågor som hur vi kan organisera vår forskning effektivt. Hur stora grupper kan samarbeta? Hur mycket skall de överlappa respektive komplettera varandra? Vad spelar förtroende och "personkemi" för roll? Hur långsiktig och och säker finansiering behöver vi som forskare för att våga och kunna satsa på ny spännande forskning? I handledarrollen har vi motsvarande frågor. Hur skapar man en bra relation med sina doktorander? Hur väljer man doktorander? Vilka skall vara biträdande handledare? Hur mycket styrning respektive egna initiativ skall finnas under olika delar av forskarutbildningen?

Vad arbetar du själv med?
– Min forskning är delad mellan katalytisk avgasrening inom Kompetenscentrum katalyslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och processteknisk forskning, främst inom fluiddynamik, flerfasströmning och turbulent omblandning kopplat med kemiska reaktioner.

Vad vet dina kollegor inte om dig?
– Att jag inte kom in på gymnasiet på grund av för låga betyg i realskolan. Motivationen för studier var låg men då jag började jobba kom också motivationen och jag kunde via kvällsstudier komma tillbaka. Jag hoppas att inte regeringen tar bort den möjligheten i framtiden.

Namn: Bengt Andersson.
Ålder: 63.
Yrke: Professor i kemisk reaktionsteknik vid Chalmers.
Bostad: Bostadsrätt i centrala Göteborg.
Familj: Fru, 3 barn och 5 barnbarn.
Intressen: Barnbarnen och resor. Världskulturmuséets vänförening ordnar resor till många spännande mål som Marocko, Bolivia och Kuba. Resorna förbereds med seminarier och genom goda kontakter vid resmålet kan vi träffa allt från kokaoodlare till parlamentsledamöter.

Fotnot: Se alla Rådsprofiler:
Pernilla Wittung-Stafshedelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Anders Rantzerlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Olle Häggströmlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Ellen Moonsöppnas i nytt fönster
Olle Eriksson
Susanne Åkessonöppnas i nytt fönster
Elisabeth Rachlew
Svante Björck

Eva Barkeman

Datum: 2010-12-16
Skriv ut

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.