Vetenskapsrådet
"Det vi vill ha är kunskap, men det vi får kallas information. "
- Peter Gärdenfors
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
December 2010 Nr 5

Om du fick bestämma på Vetenskapsrådet, vad skulle du då satsa särskilt på?

– Om jag fick bestämma på Vetenskapsrådet så skulle jag fortsätta att satsa på unga forskare, typ foass, men jag skulle inte ge pengar till lektorernas eller professorernas löner – som  universiteten ska betala. Jag skulle inte ge pengar till tillämpad forskning (som tillräckligt många andra finansiärer ger pengar till), utan istället utlysa pengar till nyfikenhetsdrivna och gärna tvärvetenskapliga riskprojekt inom renodlad grundforskning.

För att stödja specifika ämnen skulle jag dela ut mer pengar till respektive beredningsgrupper i en transparent process, men inte göra specifika tematiska satsningar som kräver specifika beredningsgrupper.

Jag skulle ställa högre krav på fortsättningsprojekt och försöka stödja fler nya projekt varje år. Även om Vetenskapsrådet internationellt sett ger ganska modesta anslagssummor skulle jag hellre försöka uppnå en högre beviljningsgrad än större bidrag.

Almut Kelber - Professor i sinnesbiologi, Lunds universitet
– Vetenskapsrådet fördelar förvisso en ansenlig summa resurser till forskning varje år, men i relation till den totala forskningsvolymen vid Sveriges universitet och högskolor utgör det bara cirka 10 procent. Däremot har VR-anslagen högre prestige än andra anslag; ett VR-anslag anses borga för hög kvalitet hos både forskare och forskningsprojekt och leder ofta till att andra anslag erhålls (fakultetsmedel eller medel från andra forskningsfinansiärer). Jämför personen med en stor medalj högst upp på väggen och ett antal mindre därunder, som konstaterade "Den stora fick jag av misstag, de andra fick jag för jag fick den stora". Men denna lilla anekdot vill jag visa att det är viktigt att VR:s bedömningsprocess både är noggrann och konsekvent och att bedömningen av ansökningarna får en mycket stor betydelse för hur Sveriges forskning kommer att utvecklas på sikt. Därför skulle jag särskilt satsa på att bedömningsprocessen har tillräckligt hög kvalitet, vilket inte är alltid är fallet idag.
Henrik Alfredsson - Professor i strömningsfysik, KTH
– Jag skulle satsa på projektbidrag där forskarna själva bestämmer om hur pengarna ska nyttjas. Särskilda satsningar på yngre forskare behövs nu när forskarassisterna försvinner. Någon form av tenure-track där högskolan sedan tar ansvar för de starka unga forskare som i hög konkurrens lyckas få finansiering från Vetenskapsrådet under de första fyra åren efter sin postdoc.
Det är svårt att förespråka höjda belopp när beviljandegraden ändå är relativt låg. Formas har de sista två åren provat denna modell, med, vill jag påstå, katastrofala följder för forskarsamhället. En bättre lösning vore förstås mer pengar till fria forskningsprojekt.

Det finns tillräckligt mycket öronmärkning idag i systemet. All typ av öronmärkning leder till kvalitetsförsämring och vi har inte råd med mer öronmärkta medel idag utan att riskera den höga kvaliteten på svensk forskning.

I övrigt skulle jag förespråka försiktighet när det gäller att gå in i stora EU-åtaganden och stora infrastrukturåtaganden. Detta kan också styra pengaflödena bort ifrån mer nydanande forskning.

Kerstin Johannesson - Professor i marinekologi, Göteborgs universitet
– Det spelar ingen roll vad bidragsformerna kallas. Det som är viktigt är att få in mera pengar i finansieringssystemet för att tackla vetenskapens brännande frågor, framför allt inom teknik och hälsa. Idag saknas tillräcklig finansiering för att ställa sig de större frågorna, eftersom man inte ens med ett stort VR-anslag kan rekrytera mer än två medarbetare med full kostnad. Hur ska Sverige kunna fortsätta vara en nettoexportör av nya innovationer och idéer under kommande generationer om vi inte investerar rejält i forskning?

För att kunna tackla de stora och utmanande vetenskapliga frågorna behövs större forskningsbidrag. Låt mig nämna fyra områden: 1) hitta nya molekyler mot infektioner orsakade av resistenta patogener. Detta är ett nyckelområde eftersom det kan hjälpa oss att förstå immunologin på djupet och därmed bekämpa till exempel åldrande eller smittsamhet. 2) Klargöra mekanismerna bakom epigenetik. 3) Hitta nya molekylära strömbrytare som slår av eller på olika gener för att hitta nästa generation av behandlingsformer. 4) Hitta effektiva energisystem som är miljövänliga. Litium- och nickelbatterier är gammalt; vi behöver gå tillbaka till moder natur, till exempel få fotosyntes att funka effektivare genom nya katalysatorer.

Jag tror dock inte på öronmärkning av medel. Låt de bästa forskarna och de bästa idéerna vinna!

Jyoti Chattopadhyaya - Professor i cell- och molekylärbiologi, Uppsala universitet
– Allmänt sett tror jag att det är bra att fokusera på en bidragsform, projektbidrag, för att fördela medel från en pott och där man samlat väger in olika faktorer som kan påverka prioritet som till exempel om det gäller en yngre eller en senior forskare.
 
Sen tror jag att medicinsk teknik är ett område som VR skulle satsa mer på. Vi blir allt fler äldre och för att på bästa sätt lösa de medicinska behoven måste en stor del av vården ske i hemmen och i primärvården. Sjukhusen blir allt mer högspecialiserade centran. Här finns behov av ny spännande medicinsk teknik i synnerhet som denna är en av få möjligheter att göra vården mer effektiv. Vi har nya forskningsutmaningar att ta fram till exempel nya sensorer, nya bildgivande system och informationssystem för att bearbeta och presentera den medicinska informationen. Forskningen är för närvarande klart underfinansierad både sett i relation till de forskningsbehov som vi kan identifiera och sett i ett internationellt perspektiv. Med en satsning på forskning inom området kan vi dock ha stora möjligheter att nå en framskjuten internationell position.
Per Ask - Professor i medicinsk teknik, Linköpings universitet
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.