Vetenskapsrådet
"Kunskapen är stolt över att den lärt så mycket. Visdomen är ödmjuk över att den inte vet mer."
- William Cowper
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
Oktober 2010 Nr 4

<span class="bldtextfoto">Foto: </span>

<span class="bldtextfoto">Foto: </span>

Anders Flodström och Lena Adamson ger sin syn på kvalitetsutvärdering av högskolan.

Ett kvalitetssystem ska värdera utbildningens kvalitet, inte studenternas!

DEBATT
I somras sa universitetskansler Anders Flodström upp sig från Högskoleverket i en konflikt med Utbildningsdepartementet kring hur lärosätena bör utvärderas.
Här ger han och tidigare huvudsekreteraren Lena Adamson sin syn på hur ett nytt kvalitetssystem bör se ut.
Alla studenter har rätt till utbildning av god kvalitet. Alla studenter har rätt till tydlig information om de kompetenser de förväntas utveckla under utbildningen givet de egna insatserna. Dessa kompetenser bör också vara de som ger goda möjligheter till ett framtida arbete och karriär. Ett nytt svenskt kvalitetssystem har som sin främsta uppgift att tillgodose detta. Ett nytt svenskt kvalitetssystem för den högre utbildningen ska naturligtvis också vara synkroniserat med den internationella utvecklingen på området inte minst inom ramen för Bolognaprocessen. En utveckling där europeiska överenskommelser styr mot ett studentcentrerat lärande där tydliga lärandemål och relevant och transparant examination av dessa är centrala komponenter.
 

Missförstått sin roll

Men, det är av yttersta vikt när vi diskuterar kvalitetssystem utifrån ett tydligt mål och resultat perspektiv att vi definierar vad vi avser med resultat. Vilka resultat är det som skall utvärderas och varför? Vi kan spetsa till frågan; är det studenternas arbete, exempelvis i form av deras examensarbeten, eller är det lärosätenas arbete med studenterna som ska utvärderas? Svaret för oss är givet, ett kvalitetssystem som ensidigt fokuserar på att utvärdera studenternas arbeten har missförstått sin roll. Att bedöma studentarbeten är lärarnas ansvar. Som i alla sammanhang är det viktigt att de olika aktörerna är klara över sina roller. Ett kvalitetssystem som ägnar sig åt att överpröva lärarnas bedömningar av enskilda studentarbeten kommer inte i sig att bli kvalitetsdrivande.

Ett kvalitetssystem ska fokusera på lärosätenas arbete med studenterna, det vill säga deras förmåga att säkerställa att studenterna når de lärandemål som kan härledas från de nationella examensbeskrivningarna. Detta utesluter inte granskningar av studentarbeten. Dessa granskningar skall dock på kollektiv basis bedöma studentarbetenas kvalitet i förhållande till de definierade lärandemålen. Detta blir då ett mått på om utbildningarna i verkligheten upprätthåller den fastställda nivåneller om man låter undermåliga arbeten passera. Alltså, kvalitetssystemet värderar utbildningarnas kvalitet, inte studenternas..
 

Lärarutveckling måste ingå

I förverkligande av det nya kunskapssamhället är samhällets och lärosätenas största resurs de lärare som arbetar med utbildningarna; deras visioner om utbildningarna, deras förmåga att översätta visionerna i lärandemål, hur dessa skall nås och det konkreta genomförandet av utbildningarna. Denna lärarroll kräver betydligt mer kunskap och kompetens om lärprocesser än vad en forskarutbildning i allmänhet erbjuder. Undervisningen inom den högre utbildningen måste i framtiden bygga på den senaste forskningen inom breda tvärvetenskapliga forskningsområden inom medicin, psykologi, sociologi och teknik utöver kunskapen inom den egna disciplinen. Lärarna är i framtiden inte enbart en resurs för att utbilda studenter utan i lika hög grad en resurs för att utveckla lärandets bas. Detta måste också ingå i ett kvalitetssystem värt namnet, men då i annan form än tidigare systems intetsägande "docenträkningar".
 
Ett modernt utvärderingssystem måste också ha ett tydligt brukarperspektiv. Universitet och högskolor är i dag inte unika ägare till utbildningarnas kvalitet. Studenter och arbetsmarknad har ett lika stort ägande. I analogi med näringslivsutvecklingen kan vi säga att universitet och högskolor, studenter och arbetsmarknad bör utgöra ett "open innovation" nätverk som gemensamt utvecklar relevansen och kvaliteten på produkten utbildningar. Studenterna och arbetsmarknaden blir då en del av nätverket som genom en dialog ger sin åsikt om hur kvaliteten bäst utvecklas för att utbildningarna skall skapa det kunskapssamhälle som är grunden för all samhällelig utveckling. Universitet och högskolor är de som förverkligar dessa utbildningar och därmed det nya kunskapssamhället.
 

Fotnot: Läs Högskoleverkets förslag till kvalitetsutvärdering av högskoleutbildningar, Rapport 2009:25 Rlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Vill du fördjupa dig i skillnaderna mellan regeringens och Högskoleverkets förslag kan du läsa det här dokumentetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
 
Fotnot 2: Läs också intervjun med nya universitetskanslern Lars Haikola, "Universiteten måste specialisera sig mer", i det här numret av Tentakel. 

Anders Flodström
Professor i fysik, Kungliga Tekniska Högskolan, KTH. Tidigare universitetskansler, HSV
Lena Adamson
Docent i psykologi, Stockholms universitet, SU/Kungliga Tekniska Högskolan, KTH. Tidigare huvudsekreterare, HSV

Datum: 2010-09-27
Skriv ut

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.