Vetenskapsrådet
"Kunskapen är stolt över att den lärt så mycket. Visdomen är ödmjuk över att den inte vet mer."
- William Cowper
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
Oktober 2010 Nr 4

<span class="bldtextfoto">Foto: </span>

Forskare behöver bättre kunskap i immaterialrätt

Caroline Pamp varnar för att vissa forskningsområden kan försvinna från universiteten om man inte har koll på avtalen. (Foto: GU)

DEBATT
Ägande av forskningsresultat leder till att forskare i många fall ingår komplicerade avtal. Publicering är inte längre alltid det bästa valet för att nyttiggöra forskningsresultat. Det patenträttsliga nyhetskravet går inte ihop med den svenska offentlighetsprincipen.
  • Ägande medför ansvar

I och med det svenska lärarundantaget äger den enskilde forskaren som huvudregel (om inte annat avtalats) sina forskningsresultat. Men med ägande följer också ansvar. Samtidigt är det inte säkert att den enskilde forskaren vill driva ett nyttiggörande- och/eller kommersialiseringsarbete. För att någon annan ska kunna driva ett sådant arbete krävs överlåtelse av forskningsresultat. Då krävs det också att forskare förstår vad de överlåter, och på vilka villkor. Regler om rätt till forskningsresultat finns i ett antal olika avtalstyper, exempelvis aktieägaravtal och forskningssamarbetsavtal. Avtalets titel kan vara missvisande – det finns exempel på avtal som benämns "sekretessavtal" som också innehåller regler om rätt till resultat.
 
Att skriva under ett eller till och med flera avtal man inte förstår kan få mycket oönskade konsekvenser. Ett exempel är att forskaren avtalar bort rätten till sina forskningsresultat flera gånger, vilket kan ställa till stora problem.
 

  • Publicera eller patentera?

Det är också viktigt att tänka igenom hur man som forskare vill att forskningsresultaten ska användas och nyttiggöras. Det klassiska svaret är publicering. Paradoxalt nog får publicering inte alltid den önskvärda effekten. Ett exempel är att vid en publicering kan vilken aktör som helst forska vidare och patentera resultaten – utan att ha någon som helst skyldighet att ge universiteten tillgång till dessa. Detta kan leda till en situation där ett företag har patenterat ett forskningsverktyg, och ifall universiteten vill använda detta verktyg som just ett verktyg, täcks inte denna användning av experimentundantaget i patentlagen. I värsta fall kan således vare sig universiteten eller den enskilde forskaren använda det nya patenterade forskningsverktyget utan att begå patentintrång.

Ifall de ursprungliga resultaten vore patenterade skulle denna situation kunna hanteras kontraaktuellt, genom att göra det till ett krav i ett licensavtal att även förbättringar ska licensieras på samma villkor som ursprungspatentet, vilket skulle minska risken för ett sådant scenario. Ett annat exempel är att publicering kan leda till att sannolikheten att vissa typer av aktörer vill investera i ytterligare forskning minskar – om det inte går att kontrollera resultaten. Ett alternativ skulle kunna vara att acceptera att patent tas ut för forskningsresultaten samtidigt som man ställer krav på kostnadsfria licenser tillbaka till universiteten.

 

Checklista
* Skriv aldrig under något avtal om dina forskningsresultat utan att visa avtalet för en jurist först. Vad innebär avtalet? Vilka konsekvenser får det?
* Hur ska forskningsresultaten användas för att kunna nyttiggöras optimalt? Det finns inte en lösning som fungerar i alla situationer.
* För att kunna få patent på en uppfinning krävs det att den är ny. I Sverige har vi en grundlagsskyddad offentlighetsprincip som inte går att avtala bort. Vissa möjligheter till att hemlighålla forskningsresultat i offentliga handlingar finns i sekretesslagen, men dessa är i huvudsak (från ett forskningssammanhang) begränsade till uppdragsforskning och samverkansforskning. Finns det ett tillämpligt undantag? I vilken mån är forskningsresultaten nedtecknade i offentliga handlingar? Undvik att förstöra nyheten utan att ha en bestämd avsikt med detta.
Caroline Pamp
Nybliven doktor i immaterialrätt och forskning vid juridiska institutionen på Handelshögskolan i Göteborg

Datum: 2010-09-27
Skriv ut

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.