Vetenskapsrådet
"Kunskapen är stolt över att den lärt så mycket. Visdomen är ödmjuk över att den inte vet mer."
- William Cowper
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
Oktober 2010 Nr 4

Orionnebulosan. (Foto: Nasa)

Här i Orionnebulosans stoftmoln föds nya stjärnor och solsystem. (Foto: Nasa)

Svenska forskare letar liv i rymden

Dag Ahrén.

Den 12 oktober sjösätts ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt inom astrobiologi i Lund.
– Tanken är att samla olika typer av expertis för att förstå vad som krävs för att liv ska uppstå – både på jorden och på andra planeter, säger Dag Ahrén, forskare i mikrobiologi vid Lunds universitet.
Astrobiologi rör sig i gränstrakterna mellan astronomi, biologi och geovetenskap.
– Det är ett väldigt brett fält, men vi har fokuserat på livets uppkomst – fast det är ju också rätt stort...

Projektet bedrivs på Pufendorfinstitutet i Lund, vars syfte är just att gynna tvärvetenskapliga projekt. Där ingår förutom Dag Ahren som är mikrobiolog, även Dainis Dravins och Sofia Feltzing som är astronomer, Vivi Vajda som är geolog, Petter Persson som är teoretisk kemist, Gustav Holmberg som arbetar med forskningspolitik och projektledaren David Dunér som arbetar med idé- och lärdomshistoria.

Utbyta idéer

Under åtta månader sitter forskarna tillsammans på Pufendorfinstitutet för att utbyta tankar och idéer.

– Jag är evolutionsbiolog och kan inget om rymden, medan en astronom kanske inte vet så mycket om biologi. Tanken är att skapa länkar, att bygga en plattform som kan utvecklas vidare.

Inom projektet tar man upp hur livet en gång kan ha uppstått här på jorden för att förstå hur det skulle kunna se ut på planeter i andra solsystem.

Vatten ett krav för liv

– Vi har ju bara livet på jorden som referensram. Och här kan liv finnas i extrema miljöer som hög temperatur eller högt tryck. Inte ens solljus eller syre behövs alltid. Astronomerna menar att vatten är ett krav för att liv ska kunna uppstå på en planet. Men ska man spekulera måste det ju inte vara kolbaserade livsformer som hos oss.

På första mötet kommer forskarna att ta upp idén kring "the RNA-world", att RNA-molekylen skulle vara den ursprungliga molekyl som gav upphov till livet på jorden. Både RNA och DNA är självreplikerande, till exempel i form av virus.

Existentiella frågor

– Men det är mycket mer som ska fungera för att det ska vara liv, till exempel krävs metabolism och ett skyddande membran som innesluter allting, säger Dag Ahrén.
Det finns många aspekter inom astrobiologin, till exempel hur vi skulle uppfatta utomjordiskt liv och hantera den kunskapen.
– Det handlar om väldigt existentiella frågor, som säkert är lika gamla som människan, frågor vi alltid ställt oss när vi tittat upp mot stjärnorna.

Tror du själv att det finns liv på andra planeter?
– Ja, jag tror nog att någonting skulle kunna finnas där ute, men det är säkert otroligt sällsynt. Och det är väl inte sannolikt att man hittar något under min livstid...

Namn: Dag Ahrén.
Yrke: Universitetslektor och forskare i mikrobiologi vid Lunds universitet.
Ålder: 39 år.
Bostad: Radhus i Lund.
Familj: Fru och två barn på 7 och 9 år.
Intressen: Familjen och naturen.

Eva Barkeman

Datum: 2010-09-27
Skriv ut

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.