Vetenskapsrådet
"Att stjäla ideér från en person är fel, att stjäla ideér från många är forskning "
- Marye Tharp
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
Sommar 2010 Nr 3

<span class="bldtextfoto">Foto: </span>

Inför Bolognaprocessen även i forskarutbildningen

Olle Eriksson vill se en förkortad doktorandperiod.

DEBATT
En nyutexaminerad svensk doktor inom naturvetenskap och teknik är cirka 28-30 år gammal och är efter cirka fem års "doktorerande" något äldre jämfört med flera utländska doktorer som kommer till våra universitet och lärosäten och söker jobb som postdoktorer. (I England är åldern 24-25 år och i Italien 26-28 år). Ett fullt genomförande av Bolognaprocessen, även inom forskarutbildningen, skulle innebära en föryngring av våra doktorer med i genomsnitt två år.
 
Hur är utbildningen till denna examen då tänkt? Efter gymnasieutbildning följer en treårig kandidatutbildning, följt av ett tvåårigt masterprogram. Med en doktorandutbildning på tre år, fullt fokuserad på forskning och utan undervisningstjänstgöring, kan vi examinera doktorer vid åldrar som är i bättre samklang med många andra länder.

Redan i dag tre års effektiv tid

I realiteten betyder Bolognaprocessen att doktorandutbildningen förkortas med två år och man kan befara att denna drastiska förkortning innebär en kvalitetsförsämring. Man bör dock beakta att det inom nuvarande utbildning åläggs de flesta forskarstuderande ett engagemang vid grundutbildningen som motsvarar cirka ett år av doktorandtiden samt att doktoranderna förväntas examineras på forskarutbildningskurser motsvarande ett års studier. Redan i dag består alltså forskarutbildningen av ungefär tre års effektiv tid för arbete på en avhandling – alltså i stort sett samma tid som den som anges i Bolognaprocessen.

Vägen från en masterexamen till en doktorsexamen innebär en blandning av utbildningsmoment som ger teknisk färdighet, analytiskt tänkande, kritisk utvärdering av forskningsresultat, samt förmåga att presentera forskningsdata. I denna komplexa process finns en mycket viktig ingrediens, som kanske bäst beskrivs som mognaden av en ung välutbildad person till att bli en omdömesgill, fantasifull, noggrann och självständig forskare. Denna process tar tid och man kan befara att tre år i en forskarutbildning är för kort tid för denna mognad.

Lokal postdok hemma 

Jag föreslår att man löser detta genom att erbjuda nyutexaminerade doktorer en tvåårig postdoktorsanställning inom den forskargrupp man disputerat i. Mer ambitiösa projekt som inte kunnat ta utrymme inom den treåriga utbildningsperioden skulle då kunna genomföras och dessa "lokala postdoktorer" skulle dessutom kunna bistå med handledning av doktorander. Finansiering av de "lokala postdoktorerna" borde möjliggöras både inom ramen för fakultetsmedel och från externa anslagsgivare.

Efter en lokal postdokperiod bör naturligtvis följa en internationell forskningsperiod som postdoktor eller gästforskare. Det är fortfarande enormt viktigt att våra unga forskare får erfarenhet av den forskning som bedrivs vid utländska universitet och laboratorier.
En akademisk karriärväg inom Bolognaprocessen skulle sålunda se ut som följer: kandidatexamen —> masterexamen —> doktorexamen —> "lokal postdoktor" —> internationell postdoktor/gästforskare —> forskarassistent/biträdande lektor  —> lektor/professor.

De doktorer som inte väljer en akademisk karriärväg kan i stället, vid en relativt ung ålder, söka sig till andra arbetsuppgifter inom industri och samhälle. En doktorand som påbörjar en forskarutbildning kan uppleva att detta helt enkelt inte var rätt karriärsval. I stället för att genomföra en forskarutbildning på fem år, i ett projekt eller en miljö som kanske inte känns helt entusiasmerande, är en alternativ karriärväg lockande. Det finns anledning att erbjuda den möjligheten redan efter tre år.

Avslutningsvis tror jag att ett införande av Bolognaprocessen även inom forskarutbildningen skulle skapa en mer dynamiskt utbildning som ökar valmöjligheterna för forskarstudenterna.

Olle Eriksson
Professor i teoretisk magnetism, Uppsala universitet

Datum: 2010-05-30
Skriv ut

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.