Vetenskapsrådet
" All vetenskaps början är förvåningen över att tingen är som de är. "
- Aristoteles
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
April/Maj 2010 Nr 2

<span class="bldtextfoto">Foto: </span>

Doktorera – en utbildning, ett arbete eller ett kall?

Jennie Haraldsson ser en konflikt i reformen av forskarutbildningen 1998.

DEBATT
1998 presenterade den dåvarande regeringen den första reformen av den svenska forskarutbildningen sedan slutet av 1960-talet. Målet med reformen var att öka utbildningens effektivitet, dvs. dess genomströmning och antalet examina. Min avhandling om styrningen av svensk forskarutbildning visar dock att reformen samtidigt har lett till en del paradoxer eller målkonflikter. En av dessa konflikter gäller synen på forskarutbildningen.
 

Doktoranden en bland många varor

I regeringens strävan efter en effektiv forskarutbildning används ett språkbruk influerat av en nationalekonomisk diskurs. De talar bland annat om utbud, efterfrågan och konkurrenskraft. Fler disputerade i arbetslivet utanför akademin förväntas leda till ekonomisk tillväxt vilket i slutändan gynnar hela befolkningens välfärd. I reformen framställs doktoranden som en bland många andra varor. Skillnaden mellan en svensktillverkad bil eller doktor tycks inte vara speciellt stor.
 
Men reformen synliggör även en konflikt mellan att se forskarutbildningen som antingen en utbildning eller ett arbete. Regeringen stärker forskarutbildningens arbetsrättsliga karaktär genom att strama upp reglerna för antagning och formerna för godtagbar finansiering. En klar finansiering ses som en av de viktigaste faktorerna för att doktoranderna ska kunna bli klara inom utsatt tid. På samma gång understryks att det är viktigt att de forskarstuderande ska kunna ägna sig åt den huvudsakliga uppgiften, nämligen studierna. Så är forskarutbildningen en utbildning eller ett arbete? Frågan kan till en början framstå som trivial, men faktum är att den kan få stora konsekvenser inte minst för de enskilda doktoranderna. En del av problematiken ligger nog i att det är både och. Risken är att denna dubbelhet leder till att doktoranders nyvunna rättigheter urholkas. För samtidigt som en anställning ger rätt till betald semester och en rimlig arbetsvecka bygger stora delar av den akademiska kulturen på hela andra normer och ideal.

En konflikt i synen på doktoranden

När jag intervjuat företrädare för forskarutbildningen på institutioner inom naturvetenskaplig och humanistisk fakultet vid Göteborgs universitet framkommer bland annat kritik mot en formaliserad arbetstid för doktorander. Det framhålls att doktorander inte kan ha för stora anspråk på fritid under forskarutbildningen och att det många gånger förutsätts att de arbetar mer än 40 timmar per vecka. Om man är passionerad för sitt yrke arbetar man gärna några timmar extra. En ansvarig menar att forskning inte är något nio till fem jobb, det är en uppgift som aldrig tar slut och som man kan inte stänga av. Man måste vara beredd att offra en hel del. I hans ögon är forskningen ett kall.
 
Synen på forskarutbildningen som ett arbete, en utbildning eller ett kall faller tillbaka på olika normsystem. Det gör det svårt för doktoranderna att navigera på det akademiska fältet. Är doktoranden en student eller en medarbetare? Ska doktoranden ha dåligt samvete om hon "enbart" arbetar en 40-timmarsvecka och tillbringar helgen tillsammans med familjen? Hur ska hon agera om handledarna menar att hon inte bör ta ut så mycket semester, trots att hon har en lagstadgad rätt till det? Är det den akademiska kulturen eller lagstiftningen som bör följas vid de tillfällen där de uppenbart krockar med varandra? Är det överhuvudtaget rimligt att dessa ska stå emot varandra? Inte enligt min mening. Det är dags att lyfta upp dessa frågor till diskussion, hur ser vi egentligen på forskarutbildningen?

Jennie Haraldsson
Utredare vid Göteborgs universitet, avdelningen för analys och utvärdering

Datum: 2010-03-29
Skriv ut

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.