Vetenskapsrådet
" All vetenskaps början är förvåningen över att tingen är som de är. "
- Aristoteles
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
April/Maj 2010 Nr 2

Eva Blomberg, Irina Buyanova, Maria Hansson Sandsten, Tatiana Makarova, Eva Malmström Jonsson och Stephanie Reimann.

Så gick det för de kvinnliga rådsforskarna från 2002

Vetenskapsrådet satsade på rätt kort i sin specialsatsning på kvinnliga rådsforskare inom teknikvetenskap. (Foto: SXC)

2001 gjorde Vetenskapsrådet en specialsatsning på sex unga lovande kvinnliga forskare inom teknikvetenskap. 2002 tillträdde de var sin sexårig rådsforskartjänst.
I dag har alla en bra karriär inom akademin, visar en uppföljning som Tentakel gjort.
Målet med dessa särskilda rådsforskartjänster inom teknikvetenskap var att ge unga lovande forskare en chans att etablera sig i forskarvärlden och inspirera andra kvinnor att satsa på forskning (i områden där kvinnor är underrepresenterade).
 
De sex som valdes ut i konkurrens bland 142 sökande var Eva Blomberg, KTH, Irina Buyanova, LiU, Maria Hansson Sandsten, LU, Tatiana Makarova, Umeå, Eva Malmström Jonsson, KTH och Stephanie Reimann, LTH. Tjänsten innebar heltidsfinansiering under sex år.

Hälften professorer

Alla har lyckats bra i sina karriärer. Hälften av dem har hunnit bli professorer (Irina Buyanova, Stephanie Reimann och Eva Malmström Jonsson) och fyra har fortfarande finansiering från Vetenskapsrådet.

Det är förstås omöjligt att veta hur det skulle gått för de sex kvinnorna utan rådsforskartjänsten. Kanske hade de bara tagit andra vägar i den akademiska djungeln. En som dock vet att hon skulle ha lämnat akademin är Maria Hansson Sandstenöppnas i nytt fönster, lektor i matematisk statistik vid Lunds universitet.
– Att kombinera familj och barn med att bedriva forskning under de villkor som normalt råder idag för fakultetsanslag och externa anslag ser i alla fall inte jag som rimligt.
 

Söka pengar tar tid

Flera av forskarna vittnar om att mycket tid gått åt till att söka forskningsmedel. Rådsforskartjänsten innebar visserligen heltidsfinansiering för den egna lönen (Vetenskapsrådet betalade ut mellan 833 300 och 953 100 per år i sex år som schablonbelopp för lön och indirekta kostnader), men för doktorander och experiment krävdes ytterligare pengar.
 

Spikrak karriär

Eva Blombergöppnas i nytt fönster har uppskattat arbetsron som rådsforskartjänsten betytt men tycker att det har varit svårt att få större projektbidrag från Vetenskapsrådet.
– Projektbidragen har inte täckt de verkliga kostnaderna för en doktorand, vilket har gjort att jag inte kunnat bygga upp en så stor grupp som jag velat.

För Stephanie Reimannöppnas i nytt fönster har mycket forskningstid försvunnit till ansökningar om Linnéstöd och regeringens särskilda strategiska medel inom nanovetenskap – något som dock har betalat sig väl i båda fallen. 
– De senaste åren har varit mycket produktiva – säkert tack vare den stora friheten rådsforskartjänsten inneburit.

Karriären har varit spikrak även för Eva Malmström Jonssonöppnas i nytt fönster som utsågs till prorektor för KTH förra året. Hon fortsätter forska på halvtid även om det ofta blir stressigt med långa arbetsdagar.
– Rådsforskartjänsten har spelat all roll i världen, en riktig dörröppnare! Det har inneburit att jag fick möjlighet och arbetsro att bygga upp min egen forskargrupp, säger hon.

Flest kvinnor i gruppen

Både hon och Tatiana Makarovaöppnas i nytt fönster berättar spontant att de har fler kvinnor än män bland sina doktorander idag, apropå målet att inspirera andra kvinnor att satsa på forskning.
Irina Buyanovaöppnas i nytt fönster har bland annat bjudit in kvinnliga forskare att besöka sin forskargrupp och ser en trend med allt fler unga kvinnor på ingenjörsprogrammen i Linköping.
– Jag tror att det inspirerar, och även ger en trygghet, för unga kvinnliga studenter och forskare att se att en framgångsrik karriär inom fysik faktiskt är möjlig för kvinnor.

2001, när de sex kvinnliga rådsforskarna utsågs, var ungefär 15 procent av dem som sökte projektbidrag inom naturvetenskap och teknikvetenskap kvinnor. 2009 var andelen närmare 19 procent (även om beviljandegraden låg på 15,4 procent). Vetenskapsrådet har dock ingen ny specialsatsning på gång för kvinnliga forskare.
– Nej, vi har inga sådana planer i pipeline, bland annat eftersom det är lite problematiskt med könsuppdelade tjänster, säger generaldirektören Pär Omling.

 
Fotnot: Läs i Forska nr 2 2003länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster om de sex rådsforskarna när de fick tjänsterna.

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.