Vetenskapsrådet
"Det finns ingen vetenskap utan fantasi och ingen konst utan fakta."
- Vladimir Nabokov
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
Februari 2010 Nr 1

<span class="bldtextfoto">Foto: </span>

Den stora andelen externa anslag till universiteten begränsar handlingsutrymmet, menar dekanus Bo Ahrén i Lund. (Foto: Kennet Rouna)

Ska universiteten bara vara forskarhotell?

DEBATT
Den ökande graden externfinansiering av forskningen gör att Sveriges universitet nu står inför ett historiskt vägval. Ska universiteten arbeta som helheter där alla medarbetarna driver utvecklingen mot gemensamma strategiska mål? Eller är universiteten forskarhotell där enskilda forskargrupper arbetar mot egna mål och där ledningen reduceras till hotellvärdar?
 
Från början var våra universitet läroinstitut där utbildning bedrevs. Ett viktigt utvecklingssteg togs på 1800-talet när Humboldt formulerade sitt kända ideal där undervisningen förenades med forskning. Universiteten blev då, utöver skolor för utbildning, även forskningsuniversitet. Detta ska garantera en forskningsförankrad utbildning och underlättar även rekrytering av nya forskare genom forskarutbildningarna. Detta är universitetens främsta styrka, till skillnad från särskilda yrkesskolor och forskningsinstitut.

Andelen extern finansiering har ökat

Tidigare finansierades forskningen huvudsakligen av statsanslag till universiteten. Därmed fanns en stor frihet för universiteten att fördela forskningsmedel och för forskaren att bedriva fri forskning. De senaste decennierna har emellertid andelen extern finansiering av universitetens forskning ökat så markant att en oproportionerlig stor andel av den totala finansieringen har externt ursprung. De egentliga statsanslagen räcker ibland inte ens till forskarens egen lön. Detta innebär en avsevärd förändring för både universiteten och de enskilda forskarna. Exempelvis går en stor del av forskarens tid numera åt till att söka anslag i konkurrens. I det dagliga forskarlivet tar frågor om lokaler, lönefinansiering med mera tid och engagemang från forskning och utbildning. Konkurrenssituationen innebär dessutom att forskningen inte blir helt fri. Forskaren är bunden att göra den forskning som han eller hon fått anslag till. Det kan också etablera sig en intern kultur som inte främjar samverkan.

Den stora andelen externa anslag innebär även omfattande förändringar för universiteten som helhet. Möjligheterna för universiteten att göra egna långsiktiga satsningar försämras när det är andra parter, det vill säga forskningsfinansiärerna, som prioriterar vilken forskning som ska bedrivas. Krav från externa finansiärer på medfinansiering från universiteten innebär dessutom i praktiken att till och med universitetens egna medel används till forskning som andra, utanför universiteten, har prioriterat. Handlingsutrymmet begränsas avsevärt.

Risk för resursslöseri

Jag ser två stora risker med detta. Dels utvecklas våra universitet mot ett slags forskarhotell där varje forskargrupp utvecklas helt oberoende av andra grupper och där det större sammanhanget saknas. Detta försvårar i hög grad den gränsöverskridande forskningen mellan olika forskningsområden och mellan olika universitet; gränsöverskridande forskning som är nödvändig för att lösa dagens och morgondagens komplexa frågeställningar.

Dels är det ett stort slöseri med resurser när inköp av apparatur och annan uppbyggnad av infrastruktur inte samordnas mellan olika forskargrupper. Större infrastruktursatsningar är dessutom så omfattande att de enskilda forskarna inte har möjlighet att söka medel för dem; Sverige riskerar att få en underutvecklad infrastruktur för forskning vilket försämrar den internationella konkurrenskraften.

Ge universiteten en tydlig roll

Mitt förslag är därför detta – ge universiteten en tydlig roll i samhället med ett tydligt forskningsuppdrag som innefattar excellens, samverkan och bearbetning av framtidens stora utmaningar! Regeringen har gett delar av ett sådant uppdrag i forskningspropositionen där universiteten har fått i uppdrag att bli världsledande inom ett antal strategiska forskningsområden. Denna idé kan vidareutvecklas och förfinas så att uppdraget görs än mer framåtsyftande. Detta genom nationell, eller varför inte nordisk, samverkan kring tydliga frågeställningar.

Kopplat till uppdraget krävs dock tillräckliga resurser. Universiteten i Sverige behöver få en ökad andel medel som universiteten själva kan styra över (fakultetsanslag). Samtidigt krävs ett internt kraftfullt akademiskt ledarskap – ett ledarskap som i samverkan med forskarna förstår, premierar och arbetar för prioriteringar kring gemensamma lösningar. Förstärkt ledarskap är en av de avgörande aspekterna för god hushållning av såväl de externa forskningsanslagen som statsanslagen.
 

Mer dynamisk balans

Om detta kombineras med att universiteten framöver centralt tar hand om hyror, basresurser och löner får forskarna mer utrymme att göra det de är bäst på – att forska. Deras vardag behöver då inte domineras av anslagsansökningar och fakturor. Samtidigt bör självfallet möjligheten till externa anslag finnas; genom ansökningar förfinas projekt, forskare utmanas och forskarens kreativitet kan belönas. Men genom mitt förslag, att få mer jämvikt mellan fakultetsanslag och externa anslag i kombination med förstärkt ledarskap, skapas förutsättningar för en mer dynamisk och framtidssyftande balans mellan helheten och delarna.

De stora utmaningarna för vår samtida och framtida värld kan vi bara lösa tillsammans. Enskilda forskargrupper, som enbart styrs av egna och/eller forskningsfinansiärers prioriteringar, kan inte själva lösa dessa problem långsiktigt. Vi måste jobba tillsammans, inom och mellan universitet och länder. Gränsöverskridande problem kan enbart lösas av gränsöverskridande forskning. Klarar vi inte den omställningen kommer vår forskning att tappa i internationell konkurrenskraft.

Fotnot: Läs även artikeln om hur universiteten fördelar sina strategiska medelöppnas i nytt fönster och rektorernas svar i 5 rösteröppnas i nytt fönster.

Bo Ahrén
Dekanus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet

Datum: 2010-01-29
Skriv ut

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.