Vetenskapsrådet
"Det finns ingen vetenskap utan fantasi och ingen konst utan fakta."
- Vladimir Nabokov
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
Februari 2010 Nr 1

Vår tamboskap härmstammar inte från de europeiska uroxarna, utan kom utifrån. (Foto: SXC)

"Finansieringen bör styras av den kompetens som finns"

Anders Götherström har publicerat sju artiklar för "riskpengarna". (Foto: Maria Götherström)

TEMA: RISK
Anders Götherström forskar kring hur korna domesticerades.
– Vi kunde visa att tamboskapen huvudsakligen kom utifrån, och inte från europeiska uroxar, säger han.
För att ta reda på hur domesticeringen av kor gått till och om de korsat sig med vilda tjurar, ville Anders Götherström, docent i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet, studera DNA från arkeologiska fynd av tamboskap. 2005 fick han "riskpengar" bland annat för att försöka förbättra DNA-analysen av arkeologiska prover.
 
Hur har projektet gått?
–  Det resulterade i sju artiklar publicerade i peer-reviewade tidskrifter (bland annat i PNASlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster), varav tre var metodrelaterade, tre relaterade direkt till frågeställningen om tamboskapens ursprung, och en belyste visenten. Projektet producerade också en färdig doktor (som nu är verksam vid Natural History Museum I London).

– Vi kunde visa att tamboskapen huvudsakligen kom utifrån, och inte från europeiska uroxar. Men det verkade dock finnas en liten komponent av lokal uroxe i dem, så en viss inkorsning verkar ha skett. Vidare kunde vi visa att de kom in i Europa via flera vägar, från Sydost såväl som over Gibraltar I Sydväst.

– Vi tog fram en ny extraktionsmetod för DNA från förhistorisk vävnad. Metoden, som vi kallar för “fiskning", producerar mycket rent DNA, och jag har använt den i ett flertal större studier sedan vi publicerade den. Vidare tog vi fram en metod för att arbeta med mutationer i nukleärt DNA från förhistorisk benvävnad. När den publicerades var den nästan unik, det var svårt att få fram genomiskt DNA från förhistorisk vävnad på den tiden. Sedan dess har det dock utvecklats modernare och kraftigare metoder.

Hur ser du på öronmärkta pengar för "riskprojekt"?
– Huvudsakligen anser jag att ju mindre finansieringen är öronmärkt, desto bättre kommer den till användning. Det är oftast bättre att låta finansieringen styras av vilken kompetens som finns, än vilket resultat man önskar (finns ingen kompetens inom området är sannolikheten ändå liten för resultat).

– Finansiering av riskprojekt är dock ett undantag. Med dagens peer review-system är det förmodligen lätt för konservering. Forskare som är framstående och pålästa inom beprövade områden och etablerade tekniker, har nog lättare att acceptera ansökningar som baseras på sådant, än ansökningar som går lite utanför ramarna. Om finansiering avsätts för direkta “riskprojekt", och granskare såväl som beslutsfattare tar detta i beaktning, ökar förmodligen chanserna för just den typen av intressanta och nyskapande projekt som annars lätt kan diskrimineras.

Fotnot: Läs även huvudartikeln Så gick riskprojektenöppnas i nytt fönster.

Eva Barkeman

Datum: 2010-01-29
Skriv ut

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.