Vetenskapsrådet
"Det är något konstigt med tekniken. Den ger dig en rejäl spark framåt med det ena benet och sätter krokben med det andra."
- C.P. Snow
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
November 2009 Nr 8

<span class="bldtextfoto">Foto: </span>

Ökad flexibilitiet vid akademin skulle locka fler från industrin

Doktoranden Anna Karin Belfrage tycker att universiteten bättre borde värdesätta erfarenhet från industrin. (Foto: Privat)

DEBATT
För de flesta doktorander är universitetet under cirka fem år en arbetsplats som efter disputation ersätts av ett mer eller mindre forskningsintensivt företag. Den omvända vägen, att påbörja sin forskningsbana inom industrin för att därefter gå till akademin, är mindre vanligt. Hur fungerar en sådan karriärväg för doktoranden, och på vilket sätt gynnas näringsliv respektive akademi? Utifrån egna erfarenheter kan jag se att det med fördel kan leda till en mer heterogen forskningsutbildning och forskningsmiljö.

Som nyutexaminerad kemist från Linköpings universitet var mitt mål att arbeta och utvecklas inom läkemedelsforskningen. Jag sökte och blev antagen till en biomedicinsk forskarskola och fick också möjlighet till doktorandstudier. Parallellt med de akademiska alternativen sökte jag jobb på ett par företag vilket resulterade i två erbjudanden om anställning. Jag valde ett jobb i industrin och jag valde Stockholm.
 
Det avgörande var att jag såg en möjlighet att med tiden bli industridoktorand. Efter fem år på företaget gjorde jag slag i saken och lyckades förankra mina doktorandplaner hos överordnade. Med nyvunnen motivation läste jag doktorandkurser, motsvarande en halvtid, parallellt med mitt heltidsarbete. Min handledare och jag började även sammanställa en artikel baserad på publicerbara data från ett projekt jag tidigare varit delaktig i.
 
Doktoranden som en länk mellan näringsliv och akademi
Ett företag med anställd industridoktorand kan räkna med en ambitiös medarbetare som både kommer att tillföra arbetsplatsen och sig själv viktig kompetens. Nya idéer i projekt som för tillfället inte är av högsta prioritet kan vara både utmanande och lämpliga som doktorandprojekt. En del av utbildningen är att hålla sig uppdaterad inom sitt vetenskapliga område, vilket troligen även vitaliserar arbetet hos övriga anställda.

Publicerade artiklar ger vetenskaplig tyngd för företaget och kopplingen till akademin, i och med doktorandens universitetshemvist, hålls vid liv. Försvårande faktorer är väntande patent som fördröjer publicering och brist på tid för doktoranden att avsätta för egen forskning och studier. Även om doktorandstudierna är en del av tjänsten måste ändå uppsatta mål inom viktiga projekt prioriteras. Alltför utmanande forskning får överges i förtid om resultatet inte är gynnsamt ur en ekonomisk synvinkel, trots att det skulle kunna vara vetenskapligt intressant och av vikt för doktoranden.

En industridoktorands dilemma
Mina studier fortskred under ett och ett halvt år, när så plötsligt kallduschen kom. Företaget skulle dra ner på antalet tjänster, och mina sju år till trots var jag en av dem som fick gå. Anledningen var att jag inte var disputerad. Jag var nu en antagen doktorand utan finansiering och så länge man är inskriven doktorand har man inte rätt till sin A-kassa eller inkomstförsäkring. En situation som manar till reträtt och svikna doktorsdrömmar. Nu stod jag inför ett vägval: Förbli magister eller slutföra mina påbörjade doktorandstudier. Jag sökte mig till akademin. Den här gången Uppsala.

Att tänka fritt är stort, att tänka rätt är större?
Med en relevant yrkeserfarenhet kan man som doktorand på universitetet snabbt komma igång med sin forskning och bidra med idéer som grundar sig i erfarenheter utanför forskningsgruppen på institutionen. Ett värdefullt kontaktnät uppbyggt under de yrkesverksamma åren ger möjlighet till externa samarbeten och en större kunskapsbredd. Att inte behöva börja från grunden sparar tid både för handledaren och doktoranden, och kvalificerade moment kan introduceras tidigt. Dessutom vill jag tro att studenterna uppskattar en lärare som kan motivera och inspirera lärandet med hänvisning till en verklighet såväl inom som utanför akademin.

För mig har övergången varit mycket positiv. Tack vare kollegor som också doktorerar underlättas många moment och gör arbetet mindre ensamt. Undervisningen av studenter är tidskrävande men samtidigt givande och en bekräftelse på att mina kunskaper även har ett pedagogiskt värde. Jag har mötts av en öppen attityd till nya idéer vilket förstärker min målbild. En frihet och tolerans att tänka fritt om än ej alltid rätt.
 
Att leva på sitt "kall"?
Så var finns haken? Som så ofta är det en fråga om ekonomi. Universiteten tenderar att hålla kvar vid utbildningsbidrag en stor del av doktorandtiden, och för en äldre doktorand med yrkesbakgrund och bostadslån kan det helt enkelt vara en omöjlighet att försörja sig på den ersättningen. Ett mer flexibelt system där relevant bakgrund och erfarenhet påverkar lönen, samt ökad generositet vad gäller doktorandtjänster med social trygghet skulle förmodligen få fler erfarna och inspirerande forskare med industribakgrund att doktorera och bidra till universitetets verksamhet. En vinst för akademin, industrin och sådana som jag.

Anna Karin Belfrage
Doktorand i organisk farmaceutisk kemi, Uppsala universitet

Datum: 2009-11-09
Skriv ut

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.