Vetenskapsrådet
"Det är något konstigt med tekniken. Den ger dig en rejäl spark framåt med det ena benet och sätter krokben med det andra."
- C.P. Snow
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
November 2009 Nr 8

Med Open Access-publicering blir forskningsresultaten fritt tillgängliga för alla. (Foto: Jan Wikner)

Vetenskapsrådet vill att alla forskningsresultat ska vara fritt tillgängliga. Ett problem idag är att tidskriftförlagen ofta äger upphovsrätten till forskarens artikel. (Foto: Jan Wikner)

Nästa år blir Open Access ett krav

Internet, med stor tillgänglighet och billigare publicering, är en förutsättning för Open Access. (Foto: SXC)

Från och med nästa års utlysning ska den forskning som helt eller delvis finansieras från Vetenskapsrådet publiceras enligt Open Access (OA), det vill säga fritt tillgängligt för alla.
Forskningen är ju redan betald via skatten. Då ska också alla ha rätt att ta del av den gratis, menar Håkan Billig, som har uppdraget att driva frågan på Vetenskapsrådet.
Idag betalas publiceringen ofta både genom prenumerationsavgifter och av forskarna själva i form av "page charge", vilket kan uppfattas som dubbel avgift för forsknings som redan är producerad med offentliga medel.

Beslutet att nu införa Open Access som villkor i utlysningarna är en följd av Berlindeklarationenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster som Vetenskapsrådet skrev under 2005, en internationell avsiktsförklaring att verka för Open Access – att alla ska få fri och obegränsad tillgång till vetenskapligt bedömda artiklar.

Det finns huvudsakligen två sätt att publicera sina resultat enligt Open Access:

  • I en Open Access-tidskrift. Det finns över 4 000 Open Access-tidskrifterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster i världen, som alla använder peer review som kvalitetsgranskning.
  • Genom så kallad parallellpublicering av en artikel i en traditionell tidskrift i ett arkiv vid det egna universitetet.

De flesta traditionella tidskrifter har även en on-line version eller tillåter parallellpublicering, antingen direkt (ibland mot en extra avgift) eller efter en viss tid (6 -12 månader senare).

Inom sex månader

De forskare som får finansiering från Vetenskapsrådet från 2010 ska garantera att kommande forskningsresultat ska finnas fritt tillgängligt enligt Open Access inom sex månader efter publicering. Liknande villkor gäller för Europeiska forskningsrådet ERC.

Vetenskapsrådet ger dock inte extra bidrag för att täcka publiceringskostnaden.
– I projektbidragen ingår redan så kallad overhead för indirekta kostnader. När bibliotekens prenumerationsavgifter minskar frigörs resurser som i stället bör vara tillgängliga för forskare som publicerar sina resultat i tidskrifter med direkta publiceringsavgifter, säger Håkan Billig.

Måste kapa kostnader

Anna Delin, docent i materialvetenskap vid KTH, har redan alla sina publikationer öppet i Arxiv.orglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
– Inom mitt fält kan man ladda upp allting där. Det löser alla problem med Open Access. Med dagens låga finansiering måste man kapa alla kostnader som inte är helt nödvändiga, menar hon.
– Det är bra med ett allmänt krav på öppen publicering. Då kommer folk att ta sig den tid det tar att verkligen ladda upp sina artiklar.

Först nu har i princip alla svenska universitet och högskolor ett öppet digitalt arkiv för så kallad parallellpublicering. Av landets 42 universitet och högskolor har alla utom 11 institutionella arkiv. De som saknar sådana arkiv har (förutom KI) också få forskningspublikationer. (De sju konstnärliga högskolorna "publicerar" sig ofta i form av konstnärliga utvecklingsarbeten.)

– Vetenskapsrådet har kritiserats för att var senfärdiga med att kräva Open Access, men vi ville inte måla in forskarna i ett hörn, säger Håkan Billig.

En fjärdedel publiceras öppet

Idag publiceras knappt en fjärdedel av forskningen vid svenska lärosäten öppet på nätet, enligt Jan Hagerlid, samordnare för Open Access-programmet vid Kungliga Biblioteket. Han tror att Vetenskapsrådets beslut att inför krav på Open Access har en stor symbolisk betydelse.
– Det är ett sätt att marknadsföra begreppet och visa att det är allvarligt menat, säger han och berättar att det blev rusning till deras informationsseminarier om Open Access efter Vetenskapsrådets beslut.

På sikt betyder beslutet förstås en större tillgänglighet av forskningsresultat, även om det slår igenom först om några år.

Stora samhällsvinster

Jan Hagerlid menar dock att parallellpublicering är en övergångslösning.
– Den snabbar upp utvecklingen mot fri tillgänglighet, men på sikt kommer den direkta OA-utgivningen att dominera. Vi får se experiment med nya modeller men givetvis kommer kvalitetsgranskningen och statusskillnaderna att finnas kvar. Redan nu finns ett antal OA-tidskrifter med högsta impact-faktor inom sitt område. Förlag som PLoSöppnas i nytt fönster och BioMed Centralöppnas i nytt fönster ligger långt framme, andra kommer att följa efter. En genomförd OA-modell medför stora samhällsekonomiska vinster.

Hur kommer Vetenskapsrådet att följa upp det nya kravet på öppen publicering?
– Vi är ingen tillsynsmyndighet utan det är prefektens sak att se till att forskarna uppfyller villkoren, liksom vad gäller de etiska reglerna. När forskarna söker om förlängning av projektet kan dock beredningsgruppen kolla att villkoren har uppfyllts, säger Håkan Billig.

Fotnot: Läs mer om Open Access på Vetenskapsrådets hemsidalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Fotnot: Läs om SwePub som ska samla all svensk forskning i en samlad publik ingångöppnas i nytt fönster.

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.