Vetenskapsrådet
"Forskning är vad jag sysslar med när jag inte vet vad jag sysslar med. "
- Wernher von Braun
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
Oktober 2009 Nr 7

<span class="bldtextfoto">Foto: </span>

Begåvning viktigare än excellens för Nobelpris

Anders Bárány tror mer på stöd till begåvade än "excellenta" forskare för att generera fler Nobelpris.

DEBATT
På senare år har användandet av två gamla fina ord genomgått stora förändringar. Det ena används allt mindre och det andra allt mer. Substantivet "excellens", som tidigare användes som titel till diverse högt uppsatta personer, används nu bara som titel för riksmarskalken. Adjektivet "excellent" används enligt Svenska Akakemiens ordlista om något som är utmärkt eller glänsande.
 
Då jag själv var aktiv forskare kan jag inte minnas att vi någonsin använde ordet excellent. Men i dag ger en sökning på "excellent forskning" inte mindre är 65 300 träffar på nätet och inkluderar man ordet Nobelpris kvarstår 2 550 av dessa.
 

Var Nobelpristagarna "excellenta" innan de fick pris?

På flera ställen framförs åsikten att genom att stödja svensk excellent forskning kommer i framtiden antalet svenska Nobelpris att öka. Men hur väl underbyggt är detta antagande? Kan man se spår av påståendet "stöd till excellent forskning leder till fler Nobelpris" i forskarkarriären hos de nobelpristagare som hittills utsetts? Eller kanske bättre formulerat: Uppfattades alla Nobelpristagare som excellenta forskare innan de producerade de Nobelprisbelönade arbetena?
 
Det finns naturligtvis några som behövde så stora resurser att de endast genom att ha visat sig i någon mening "excellenta" kunde få de forskningsmedel som behövdes. Inom fysik kan man nämna pris till resurskrävande acceleratorexperiment eller satellitmätningar. Inom kemi kan det röra sig om införskaffande av dyrbara laserutrustningar eller anläggningar för ultrahögvakuum. Inom fysiologi eller medicin finns exempel som utveckling av datortomografen och magnetkameran.
 

Einstein och Arrhenius inte "excellenta"

Men bland dem som fått nobelpris för mindre resurskrävande arbeten ställer det sig annorlunda. Det klassiska exemplet bland fysikerna är förstås den unge patenttjänstemannen Albert Einstein. Hans klassificering som excellent forskare före (och ett bra tag efter) 1905, året för den prisbelönta lagen om fotoeffekten, är otänkbar. Bland kemisterna återfinns vår egen Svante Arrhenius, vars avhandling inte gav docentkompetens vid Uppsala universitet. Och detta inträffade bara några år innan han producerade sin prisbelönta elektrolytiska dissociationsteori 1887.

Bland pristagarna i fysiologi eller medicin är Barbara McClintock ett bra exempel. Hon skulle säkerligen ha klassificerats som "icke-excellent" både före och efter sin upptäckt av hoppande gener i slutet av 1940-talet. Att hon faktiskt fick möjlighet att forska överhuvudtaget måste nog förklaras med att Rockefeller Foundation hade en ovanligt upplyst direktör för naturvetenskap, matematikern Warren Weaver.

Satsa på begåvningarna!

Personligen är jag av den åsikten att mer av de svenska forskningsmedlen borde fördelas utgående från principer liknande de som Weaver använde [1]: Satsa på begåvade personer oavsett om de visat sig excellenta eller inte. Den dag Vetenskapsrådet och andra anslagsgivare anställer fler som Warren Weaver, den dagen börjar kanske nedräkningen till fler svenska Nobelpris på allvar!

________________________
 
1. Hans "testamente" återfinns på http://www.rockfound.org/länk till annan webbplats i kapitel 1 av Annual Report 1958 och borde vara obligatorisk läsning för alla forskningsadministratörer.

 

Anders Bárány
Professor emeritus och tidigare vetenskaplig sekreterare till Nobelkommittén för fysik

Datum: 2009-10-05
Skriv ut

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.