Vetenskapsrådet
"Forskning är vad jag sysslar med när jag inte vet vad jag sysslar med. "
- Wernher von Braun
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
Oktober 2009 Nr 7

Kerstin Johannesson guidar till havs.

Runt grynnor och holmar simmar Västerhavets största bestånd av knubbsäl. (Foto: Mats Olofsson)

Spana in Kosterhavet!

Kerstin Johannesson forskar på littorinasnäckan. (Foto: Eva Barkeman)

På Tjärnö-laboratoriet forskar man bland annat om artbildning. (Foto: VR)

Kammusslan studsar iväg när sjöstjärnan kommer nära. (Foto:VR)

Invaderande japanska ostron är större och mer räfflade än svenska ostron. (Foto: VR)

Forskningsfartyget Nereus glider fram i saltstänket mellan öarna i Kosterhavet.
Följ med Tentakel på en tur i Sveriges nyaste – och största – nationalpark.
Skepparen på Nereus från Tjärnö-laboratorietlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster navigerar med precision. Bara några kilometer ut hittar vi hela kolonier av knubbsäl som ligger och lapar sol på de kala kobbarna. Skarv, silltrut och mås följer båten i hopp om sillrester, men idag är det bara nöjesfärd.

Tentakel ska titta på Sveriges första nationalpark till havslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster som invigdes den 9 september i år. Den spänner över 39 000 hektar, där huvuddelen utgörs av havsbottnar och vatten.

Särpräglad artrikedom

Kosterfjordens vågor glittrar vita i höstsolen. Det är vackert. Men det är under ytan den stora attraktionen döljer sig, en särpräglad artrikedom.

I Kosterhavet, som sträcker sig från Strömstad i norr till Grebbestad i söder lever över 6 000 olika djur och alger. Förutom västkustens vanliga arter finns här 200 för Sverige unika arter. Orsaken är en djupränna på över 200 meters djup, som löper parallellt med kusten.

Rännan sträcker sig genom Skagerrak, ända ut till Nordatlantens kontinentalbranter, där oceanvatten med hög salthalt och låg temperatur förs in. Detta betyder att många djuphavsdjur kan leva här, så nära kusten.

Dessutom har Kosterhavet Sveriges enda korallrev, även om delar trålats sönder av yrkesfiskare.

Akvarium på land

Utan dykutrustning är det dock svårt att se det myllrande livet på djupen. Därför har Tjärnö-laboratoriet, som tillhör Göteborgs universitet, byggt upp ett akvarium på land, där besökarna kan möta de olika varelserna. Svartmunnad smörbult, stenbit, rödspotta, död mans hand, havsanemoner, sjögurka, piprensare, kammussla...

I ett öppet "badkar" har en hel havsbotten byggts upp med diverse arter. Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi, sticker ner handen och flyttar en sjöstjärna för att visa hur den skrämmer kammusslan på flykt. Efter några sekunder känner musslan dess lukt och studsar iväg.

Studerar artbildning

På Tjärnö jobbar ett 50-tal marinbiologer med forskning, undervisning och informationsverksamhet. Själv forskar Kerstin Johannesson om artbildning med hjälp av littorinasnäckan, en liten oansenlig strandsnäcka som kryper på klipphällar och stenar.

– Den är ett perfekt exempel på att evolution pågår här, just nu. Littorinasnäckan är dessutom pedagogisk, eftersom det är lätt att se skillnaderna mellan individer som anpassat sig till olika livsmiljöer.

Japanska ostron

Med jämna mellanrum hittar forskarna helt nya arter i Kosterhavet, arter som ännu inte beskrivits någon annanstans. Och ibland långväga besökare. 2007 började japanska ostron att dyka upp i Kosterhavet. Troligen kom de som larver redan 2006, från Frankrike via Danmark.
– De tillväxer med upp till fyra centimeter om året och kan bli 3-4 decimeter vid trettio års ålder. Man kan bedöma åldern genom att räkna årsringar på skalen, berättar Carl-Åke Nyberg som forskar just på de japanska ostronen.
 
De räknas förvisso som en delikatess, särskilt i Frankrike där de odlas i mängder, men konkurrerar här med blåmusslorna om mat och utrymme. Därför finns en viss oro över vad invasionen av de japanska ostronen ska ställa till med.
– Samtidigt händer det att blåmusslorna gynnas av ostronens närvaro, genom att de kan sätta sig på dem, säger Carl-Åke Nyberg.

De japanska ostronen är tjockare och kraftigare räfflade än de svenska ostronen, men betingar bara 2 kronor stycket jämfört med 7 kronor för de svenska hos fiskegrossisterna.

Seriös kontroll

Jodå, trots statusen som nationalpark får man fiska här, till och med den akut utrotningshotade ålen. Fisket ska dock ske med skonsamma redskap och det råder totalt trålförbud i sex områden samt på djup grundare än 60 meter.
– Yrkesfiskarna tar nationalparken på allvar och egenkontrollen är mycket seriös, säger Kerstin Johannesson som hållit kurser i marinbiologi för traktens yrkesfiskare.

De klassiska kosterbåtarna ligger förtöjda vid bryggorna och ute på sjön tittar fiskare till sina fiskeredskap, bland annat hummertinor och havskräftburar, i Sveriges 29:e nationalpark.

Fotnot: Se filmen från invigningenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster av Kosterhavets nationalpark.

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.