Vetenskapsrådet
"Motsatsen till en korrekt förklaring är en felaktig förklaring. Men motsatsen till en djupsinnig sanning kan mycket väl vara en annan djupsinnig sanning."
- Niels Bohr
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
September 2009 Nr 6

<span class="bldtextfoto">Foto: </span>

<span class="bldtextfoto">Foto: </span>

<span class="bldtextfoto">Foto: </span>

<span class="bldtextfoto">Foto: </span>

Anders Björner, Nils Dencker, Peter Jagers och Ari Laptev slår ett slag för matematiken.

Satsa på matematiken!

DEBATT
Hur många känner till att Googles effektivitet bygger på listigt utnyttjad matematik eller att forskning om primtal gör bankomater säkrare? Eller att kartläggningen av människans genom är en matematisk lika väl som en molekylärbiologisk prestation?

Den accelererande utvecklingen mot ett alltmer kunskapsbaserat samhälle tar stöd i matematiken. Informations- och kommunikationsteknologierna är baserade på matematik och är därför beroende av forskning och utveckling som drivs av matematik.

Idag är en satsning på matematiken accepterad som ett fundamentalt villkor för ett lands utveckling, framför allt i USA. I National Science Foundations strategiska plan för åren 2006-2011 anges fem prioriterade områden, utvalda inom ramen för all forskning inom alla discipliner. Ett av de fem är matematiken och dess kringvetenskaper.

Matten glöms bort i forskningspolitiken

I Sverige har denna insikt om matematikens fundamentala roll och potential inte slagit igenom. Svensk forskningspolitik präglas av styrda "strategiska" satsningar på lättbegripliga breda ämnesområden.

De matematiska vetenskaperna har särskilda svårigheter i en sådan politik, just på grund av sin universalitet: matematiken finns med överallt i forskningen men ingenstans i programmen. I denna artikel vill vi belysa en konkret aspekt av forskningspolitikens avigsida: svårigheterna med att få adekvat stöd för matematikens behov av infrastruktur.

Den matematiska forskningen betjänas av en viktig internationell infrastruktur som består av ett antal forskningsinstitut världen runt. Dit reser matematiker för att genomföra olika forskningsprogram. Där förverkligas den för forskningen så viktiga kombinationen av direktkontakt med forskningsfronten, stimulans från världsledande forskare, samarbete med kolleger, och gott om tid för eget tänkande.

Den betydelse som dessa institut har för matematiken kan jämföras med den roll internationella forskningsanläggningar spelar för de experimentella vetenskaperna.

Äldsta matematikforskningsinstitutet

Sverige har den stora förmånen att ha ett framstående sådant institut – Institut Mittag-Leffler, beläget i Djursholm. Det är världens äldsta matematikforskningsinstitut (grundat 1916) och det enda i Skandinavien. Detta internationellt mycket välkända och välrenommerade institut har, och har haft, stor betydelse för matematikforskningen i Sverige. Här arbetar internationellt ledande forskare under långa perioder tillsammans med svenska och nordiska matematiker. Särskilda stipendier möjliggör för unga forskare att arbeta vid institutet.

Institutet lever idag under knapphetens stjärna och riskerar att om något år få upphöra med sina vetenskapliga program på grund av medelsbrist. Och detta paradoxalt nog vid en tidpunkt när enligt den officiella retoriken forskningens infrastrukturer skall prioriteras. Av en total budget på för närvarande cirka 700 miljoner kronor per år för satsningar på infrastrukturer har Vetenskapsrådet tilldelat matematiken (det vill säga Institut Mittag-Leffler) 1,1 miljoner, ett belopp som varit i stort sett oförändrat de senaste tolv åren.

Det kan påpekas att liknande institut i Tyskland, Frankrike och England erhåller minst 50-60 procent av totalbudgeten i driftsbidrag från sina statliga vetenskapsråd. Motsvarande procentsats skulle för Institut Mittag-Leffler innebära ett driftsbidrag på cirka 7 miljoner kronor.

Rimlig långsiktigt stöd behövs

I USA ger NSF:s Division of Mathematical Sciences cirka 20 miljoner dollar per år till forskningsinstitut, att jämföra med svenska Vetenskapsrådets enda miljon (kronor). För att bevara vår position som kunskapsnation måste vi ha hög kompetens vid forskningens frontlinjer och ha goda internationella forskarkontakter inom de matematiska vetenskaperna. Därför måste Institut Mittag-Leffler få ett rimligt och långsiktigt stöd. Hotet om nedläggning av institutets forskningsprogram på grund av medelsbrist måste avvärjas.

Vår övertygelse är att Sverige skulle gagnas stort av en i sammanhanget blygsam satsning på matematiska vetenskaper genom adekvat stöd till Institut Mittag-Leffler.
Det gäller inte bara att inom landet bibehålla en unik infrastruktur för forskare på grund av dess stora inomvetenskapliga betydelse. Kompetens vid forskningsfronten i de matematiska vetenskaperna har en reell strategisk betydelse för framtiden – även i Sverige.

Fotnot: Debattartikeln har även publicerats i Svenska Dagbladetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Anders Björner
Föreståndare, Institut Mittag-Leffler
Nils Dencker
Ordförande, Svenska Matematikersamfundet
Peter Jagers
Förste vice preses, Kungliga Vetenskapsakademien
Ari Laptev
President of the European Mathematical Society

Datum: 2009-09-07
Skriv ut

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.