Vetenskapsrådet
"Motsatsen till en korrekt förklaring är en felaktig förklaring. Men motsatsen till en djupsinnig sanning kan mycket väl vara en annan djupsinnig sanning."
- Niels Bohr
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
September 2009 Nr 6

Finns det någon typ av bidragsform som Vetenskapsrådet borde införa eller satsa mer på?

– Jag tycker att det borde satsas mer pengar på projektbidrag för grundforskning, vilken idag är gravt underfinansierad. Det är oerhört tråkigt att som ledamot i en av Vetenskapsrådets bedömningsgrupper bara kunna föreslå beviljande av cirka hälften av de projektförslag som verkligen förtjänar bidrag. Precis som ekosystem och marknad mår bra av mångfald skulle det svenska forskarsamhället må bra av flera oberoende forskargrupper. En livaktig grundforskning är en förutsättning för framtida svensk industri och välfärd.
Einar Hallberg - Professor i biokemi, Södertörns Högskola
– Jag tycker att det som är mest väsentligt är att det "vanliga" bidraget ska räcka till alla bra ansökningar så att det blir en större bredd, fler forskare och fler forskningsfält som får stöd. Idag är det för snål tilltaget och bra ansökningar konkurreras. Jag tror att det är bättre än att differentiera på många olika former, då blir det för lite i varje pott.
Ewa Wäckelgård - Professor i fasta tillståndets fysik, Uppsala universitet
– Det behövs inga nya bidragsformer, men däremot bör projektbidragen bli större. Dessa bidrag ger de enskilda forskarna frihet att agera och driva nyskapande forskning. I dagsläget är dock bidragen alldeles för små. Det går inte att driva ett forskningsprojekt som enbart finansieras med ett projektbidrag från Vetenskapsrådet, och därför måste mycket värdefull forskningstid läggas på att ordna kompletterande finansiering.
Dag Hanstorp - Professor i fysik, Göteborgs universitet
– European Research Council (ERC) som blev organiserad för två år sedan har två typer av bidragsform: Starting Independent Researcher Grant och Avancerd Investigator Grant.
 
Jag tror att det kan vara bra om Vetenskapsrådet introducerar något liknande.
Till exempel många yngre matematiker har svårt att konkurrera med seniora matematiker om bidrag från Vetenskapsrådet.
 
Jag föreslår att Vetenskapsrådet introducerar någon typ av bidrag för yngre forskare som de gör på ERC. Det borde vara mellan 2 och 10 år efter disputationen. Jag har sett många exempel när yngre lektorer har mycket undervisning och inga möjligheter att forska. Många av dem är begåvade men tappar interesset för forskning på grund av mycket undervisning. Det är en stor förlust för Sverige.
 
Naturligtvis kan alla söka bidrag på ERC, men konkurrensen är stenhård där. För ett år sedan var det bara 23 matematiker från hela Europa som fick bidrag från ERC av mer än 450 sökande som alla var mycket bra.

Visst finns det VR-finansierade forskarassistenttjänster i Sverige, men det är ganska få som kan få dem. Jag tycker att det borde finnas utrymme för 5-6 bidrag/år – bara i matematik – som kan finansiera en del av lönen för yngre lektorer under fem år upp till tio år efter disputationen.

Ari Laptev - Professor i matematik på KTH och Imperial College London
– Vetenskapsrådet bör satsa mer på projektbidrag för forskningsprojekt, och om ansökan gäller finansiering av en doktorandanställning borde fyra år beviljas. Vetenskapsrådet fyller en otroligt viktig funktion i att inte kategorisera forskningen. All form av kategorisering riskerar att utesluta sådana forskningsideer som är i grunden omvälvande, vilka ju är de som leder till de verkligt stora kliven framåt i forskningen.
Marita Cohn - Universitetslektor i cell- och organismbiologi, Lunds universitet
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.