Vetenskapsrådet
"Ju mera begripligt universum förefaller, desto mera meningslöst blir det."
- Steven Weinberg
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
Juni 2009 Nr 5

<span class="bldtextfoto">Foto: </span>

Replik: Staten måste ta ansvar för finansieringen

KTH:s rektor Peter Gudmundson håller med Julius Glaser om att grundforskningen riskerar att hamna i bakvattnet. (Foto: Håkan Lindgren)

DEBATT – SVAR
I en debattartikel i maj-numret av Tentakelöppnas i nytt fönster skriver professor Julius Glaser om situationen för grundforskning i Sverige och om förutsättningarna på KTH i synnerhet. Han uttrycker en frustration över den situation som nu råder för att finansiera grundforskning.
Flera av de som kommenterar artikeln håller med och menar att det ser i stort sett likadant ut på alla lärosäten i Sverige.

Jag har stor förståelse för den press som finns på våra universitetsforskare i dag. Men jag är inte alls lika pessimistisk om framtiden för forskare i Sverige. Konkurrensen om forskningsmedlen är stenhård. Samtidigt finns det stora resurser tillgängliga för de som lyckas. För den enskilde forskaren beror framgången på hur konkurrenskraftig hon eller han är i jämförelse med andra. Men hur mycket forskningsmedel som faktiskt finns tillgängliga inom det aktuella forskningsområdet spelar också in. Man kan här ställa sig frågan om det satsas för lite på grundforskning.

Fakultetsanslaget borde utgöra 50 %


                                                                                                                                 
För KTH:s del kom 36,5 procent av den totala forskningsfinansieringen 2008 i form fakultetsanslag. Övrig finansiering kom från olika anslagsgivare som Vetenskapsrådet, Vinnova, EU, stiftelser samt industrin. KTH har upprepade gånger argumenterat för att fakultetsanslaget borde uppgå till 50 procent av den totala forskningsfinansieringen för att vi bättre ska kunna profilera vår forskning och inte minst kunna stärka grundforskningen. Den situation som råder i dag, med en låg andel fakultetsmedel, är en konsekvens av politiska beslut under en lång följd av år. Forsknings- och innovationspropositionen som kom i höstas är dock en vändning i rätt riktning. De närmaste åren kommer den relativa andelen fakultetsmedel att öka.

Principerna för fördelning av forskningsresurserna spelar naturligtvis stor roll för den enskilde forskaren. Om vi, som ett tankeexempel, skulle fördela den totala forskningsvolymen vid KTH enbart på professorer skulle det bli cirka 7,55 miljoner kronor per professor. Även fakultetsdelen i detta belopp (2,75 miljoner kronor) är värd att beakta. Hur mycket fakultetsmedel som finns per professor vid universitet i Sverige varierar, men inte så mycket som många kanske tror. Det finns de som har lägre och de som har högre belopp än KTH.
Forskningsmedlen går som bekant inte bara till professorer. Det finns forskning som genomförs av lektorer, forskare, forskarassistenter, postdoktorer, doktorander och tekniker som också ska finansieras.

Inte bara till professorer

Om vi går tillbaka ett trettiotal år fördelades i princip alla fakultetsresurserna till professorerna. Då ska man också beakta att antalet professorer var mycket färre. Med befordringsreformen har antalet professorer stigit väsentligt de senaste åren, för KTH:s del framför allt inom de mer grundläggande ämnena.
Att i dag fördela resurser enbart till professorer har uppenbara nackdelar. Vid KTH går fakultetsresurserna till grupper av forskare, så kallade verksamhetsbaser. Fördelningen beror till stor del på prestationer i form av examinerade doktorer och licentiater. Inför nästa år inför vi även volymen externa forskningsmedel och citeringar som grund för fördelning av resurser.
                                                                                            
Det finns ett stort framtida behov av utbildning och forskning. Enligt min mening finns det också stort gehör bland beslutsfattare om fortsatta satsningar på forskning. Jag tror också att det är bra med konkurrens om forskningsmedel. Om vi jämför med det amerikanska forskningssystemet så är det till stor del präglat av en ständig konkurrens om resurser. Jag håller dock med Glaser om att det finns en risk att grundforskningen kommer i bakvattnet om inte staten tar ett ansvar för fakultets- och rådsfinansieringen. Som rektor känner jag ett speciellt ansvar för att grundforskningen ska få rimliga resurser.

Peter Gudmundson
Rektor KTH

Datum: 2009-06-01
Skriv ut

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.