Vetenskapsrådet
"Om du bara är skeptisk, då kan inga nya idéer komma till dig. "
- Carl Sagan
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
Maj 2009 Nr 4

<span class="bldtextfoto">Foto: </span>

Uppmuntra till skunkjobb!

<span class="bldtextfoto">Foto: Privat</span>Skunkjobb ger en kreativ miljö, enligt Johan Åkerman.

DEBATT
Den 24 mars var jag inbjuden som talare till Stockholm Meeting för att debattera hur vi kan få fler forskningsresultat ut i samhället i form av framgångsrika tillämpningar och kanske nya företag. Jag beskrev mina erfarenheter från Motorola/Freescale Semiconductor då vi tog grundforskning inom spinntronik ända fram till en kommersiell lansering av ett helt nytt datorminne (MRAM).

Jag kallade vårt projekt för ett "skunkjobb" (min egen direktöversättning av engelskans "skunk works") och förstod efter mitt föredrag att detta inte var ett vedertaget begrepp. Flera talare efter mig valde att direkt referera till just "skunkjobb" så det verkade faktiskt fylla ett omedelbart behov inom innovationsvokabulären.
 

Användes av Lockheed

Så vad är ett "skunkjobb" och varför tycker jag att det är viktigt att tala om detta? Uttrycket "skonk works" (senare "skunk works") dök upp så tidigt som på 40-talet och myntades av en grupp ingenjörer vid Lockheed för att beskriva hur deras egna topphemliga projekt skulle bedrivas inom den stora koncernen.
 
Precis som ingenjörer idag inspireras av till exempel Dilbert, hade dessa ingenjörer lånat uttrycket från den tidens populära serie Li'l Abner där den stackars Big Barnsmell var ende arbetare på företaget Skonk Works och livnärde sig på att göra koncentrerad skunkolja, och i princip förlorat utmaningen att kombinera socialt umgänge med generösa mängder skunkdoft.

Lockheeds topphemliga ingenjörer jobbade helt isolerade från det övriga företaget, rapporterade direkt till VD och bara till honom, och kallade snart sitt egen arbetsplats för "skonk works". Uttrycket har sedan levt vidare och används i olika sammanhang för att beskriva ett projekt som befinner sig lite vid sidan av, inte utsätts för eller kanske rentav struntar i sedvanliga rapporteringsregler eller företagsekonomiskt kvartalstänkande inom ett stort företag, eller bedrivs i en gråzon mellan företag, högskola och rent privata initiativ på fritiden.

Svenska skunkjobb

Det finns för det mesta ingen negativ underton i begreppet — skunkdoften följer inte med. Som ett par välkända tidiga svenska projekt som kallats för "skunk works" kan nämnas Losec från Astra, samt AXE-växeln och mobiltelefonen från Ericsson. Men det pågår också idag många andra mindre kända skunkjobb runtom i Sverige som vi kommer att se resultatet av först om några år.

När en extern rådgivare till mitt eget startup-företag gillande kommenterade företagets projekt som ett tvättäkta skunk work, kände jag en förvissning att vi hittat rätt arbetssätt.

Men vårt formella regelsystem vill egentligen inte ha några skunkjobb.

Utnyttja resurserna effektivt

Som professor vid Göteborgs universitet har jag just fyllt i mina obligatoriska blanketter för bisyssla. Jag har beskrivit dess omfattning och försäkrat "att jag inte utnyttjar universitetets resurser i min bisyssleverksamhet", vilket jag inte heller gör. Men jag borde. Och därtill få uppskattning från universitetet och forskningsfinansiärerna för att deras resurser utnyttjas effektivt. För den som till exempel sett hur experimentell utrustning underhålls i en akademisk miljö, vet att de instrument som också används av externa klienter, som betalande företag i ett större renrum, också för det mesta fungerar, annars går företaget någon annanstans.
 
Riksrevisionen är också väldigt bekymrad över professorers bisysslor, och gav i början av april universiteten bakläxa på hur de håller efter sina anställda. Då var utbildningsdepartementets statssekreterare Peter Honeths pragmatiska svar att någon ytterligare utredning inte är aktuell. Kanske är det för att Peter Honeth varit universitetsdirektör vid Lunds universitet och sett många framgångsrika exempel på hur professorer redan på ett mycket tidigt stadium tillåtits föra sin forskning ut i företagsform.

Det är då naturligt att det under ett par år blir mycket skunkjobb eftersom båda parter vinner på att jobba med den andre. Detta bör uppmuntras, dels för att detta är det bästa sättet att bedriva framgångsrik tillämpad forskning, genom att vara så marknadsinriktad som bara ett företag tvingas vara, dels för att den kreativa miljö som uppstår i ett skunkjobb är rikare på olika aktörer och personligheter än en rent akademisk miljö, och därmed vinner på sin starka diversifiering.

Allt fler inser samhällsnyttan

Min erfarenhet från GU och KTH är att universiteten inser detta och delar pliktskyldigast ut bisyssleblanketten med den ena handen samtidigt som de uppmuntrar till företagsavknoppningar med den andra. Medan Riksrevisionen fokuserar på paragrafer, inser allt fler forskningsfinansiärer istället samhällsnyttan i skunkjobbet.

När jag lämnade in mitt företags första ansökan till Vinnova för ett par år sedan löd utvärderingen mycket kort "Det finns kunskaper i detta team som är värda att ta tillvara, så att företaget så småningom kan bli ett tillväxtföretag som genererar vinster och anställer personer i Sverige". Ingen övrig oro över samarbeten med högskola, tvärtom ett gillande av att vi befann oss i nätverk av europeiska företag och universitet. Skunkjobbet kunde ta sin början.

Det har tagit oss tre år, men idag har vi egna lokaler, en bättre styrelse, bra rådgivare, samarbetsavtal inom Europa, och en riktigt skönt skunkig internationell miljö där andra nu tar över många av mina tidigare arbetsuppgifter så att jag kan gå tillbaks till det som jag gör någorlunda bra: att med stöd från Vetenskapsrådet och SSF ta fram ny grundforskning som kan ledas över i tillämpningar. Skunk on!

Johan Åkerman

Datum: 2009-05-04
Skriv ut

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.