Vetenskapsrådet
"Om du bara är skeptisk, då kan inga nya idéer komma till dig. "
- Carl Sagan
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
Maj 2009 Nr 4

<span class="bldtextfoto">Montage </span>Några får mer, andra får mindre. Arne Johansson vill se en större spridning på projektbidragens storlek i år.

Större spridning på bidragens storlek

<span class="bldtextfoto">Foto: Vetenskapsrådet</span>Arne Johansson tycker att medelbeloppet är för lågt.

<span class="bldtextfoto">Foto: Vetenskapsrådet</span>Barbara Cannon vill inte avslå ännu fler ansökningar.

<span class="bldtextfoto">Grafik: Tomas Andersson</span>Grafiken visar projektbidragens storlek förra året. Medelbeloppet har blivit ett schablonbelopp, men den spetsiga kurvan kan jämnas ut genom en större bredd på bidragsstorleken. (Klicka på bilden för en större version.)

I år har det kommit in omkring 1 800 ansökningar i stora ansökningsomgången inom naturvetenskap och teknikvetenskap, varav drygt 100 slåss om den extra potten på 85 miljoner i rambidrag.
Regeringens utpekade strategiska områden, energi och informations- och kommunikationsteknik (ICT), innebär ett extra tillskott på 85 miljoner kronor i Vetenskapsrådets budget. Dessa fyraåriga rambidrag ska ge starka forskargrupper rejäla medel och en större flexibilitet i forskningen. Bidragen kommer att ligga på 2-5 miljoner kronor per år.

– Det här tillskottet lättar också på trycket för de vanliga projektbidragen, säger ämnesrådets huvudsekreterare Arne Johansson, som därmed samtidigt hoppas få upp medelbeloppet för de beviljade bidragen.

"För lågt medelbelopp" 

Förra året var den genomsnittliga storleken på projektbidrag inom naturvetenskap och teknikvetenskap 663 000 kronor per år i tre år.
– Det tycker jag är för lågt. Det är en svaghet att de flesta hamnar på ett schablonbelopp i den storleksordningen.

Bidragskurvan är väldigt spetsig med en smal topp kring medelbeloppet (se grafiken här intill).
– I årets beredningsomgång skulle jag gärna se en större spridning på beloppen och fler större bidrag på 1-2 miljoner kronor per år. Vi kan därmed bli tvungna att acceptera en något lägre beviljningsgrad, säger Arne Johansson.

"Svårt vara tuffare"

Men det är svårt att göra den avvägningen i de beredningsgrupper som bedömer ansökningarna.
– Vi KAN inte vara tuffare. Det är inte rimligt att behöva avslå ännu fler ansökningar, när det redan finns så många bra ansökningar som inte kan beviljas. Man mår så dåligt av detta. Alla behöver mer pengar, säger Barbara Cannon som är observatör i beredningsgruppen för cell- och molekylärbiologi.

Fysikprofessor Barbro Åsman, även hon observatör i ett par av ämnesrådets beredningsgrupper, håller med. Hellre lite pengar än inga alls...
– Det blir lätt minimibelopp eftersom man inte vill att fler unga forskare ska åka ut i kylan. Vi har alldeles för lite pengar att dela ut.
 
Billy Fredriksson, ordförande i ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap, ser det dock strategiskt:
– En lägre beviljningsgrad kan hjälpa oss att få mer pengar från regeringen.

Hela beloppet beviljas inte

Idag ligger beviljningsgraden runt 30 procent för projektbidragen inom naturvetenskapskap och teknikvetenskap, vilket är jämförbart med flera andra länders statliga finansiärer av grundforskning.
– Skillnaden är att vi beviljar en låg andel av det sökta beloppet om man jämför internationellt, säger Arne Johansson.
Inom naturvetenskap och teknikvetenskap är det beviljade medelbeloppet knappt två tredjedelar av det sökta medelbeloppet.

Publiceringsdata som kvalitetssäkring

Under sommaren och hösten bedöms ansökningarnalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster av experter i olika beredningsgrupper. Rambidragen inom energi och ICT bereds först i de vanliga beredningsgrupperna och lämnas sedan vidare till en specialpanel.

Nytt för i år är att de sökande måste lämna in en publiceringslista med citeringsdata.
– Uppgifterna ska användas som komplement i bedömningen av forskarens kompetens. Det innebär en kvalitetssäkring att den sökande själv listar sina publikationer och citeringsdata. Dels slipper granskarna att leta fram uppgifterna, dels minskar risken att listan blir fel på grund av svårstavade namn eller namnbyten, säger Arne Johansson.

Besked om vilka som får dela på de cirka 400 miljonerna för 2010 kommer i höst.

Eva Barkeman

Datum: 2009-05-04
Skriv ut

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.