Vetenskapsrådet
"Om du bara är skeptisk, då kan inga nya idéer komma till dig. "
- Carl Sagan
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
Maj 2009 Nr 4

Vad tycker du om regeringens satsning på strategiska forskningsområden?"

– De ökade anslagen i regeringens forsknings- och innovationsproposition är välkomna, även om en stor del är en kompensation för den reella resursminskningen vi har upplevt under många år. Att en avsevärd del av dessa medel riktas mot 24 utvalda strategiska områden tycker jag inte är lyckat. Strategiska insatser kan vara av stor betydelse. Min känsla är dock att politiker i många länder – Sverige är här inget undantag – gärna marknadsför riktade satsningar som strategiska.
 
Visst är det angeläget att satsa pengar på medicin, klimatforskning och energi, och knappast någon ifrågasätter dessa områdens nationella och globala betydelse. Enligt min uppfattning är dock en ökad satsning på vetenskapligt starka individuellt initierade projekt av större långsiktigt strategisk betydelse. Praktiskt taget alla banbrytande upptäckter har kommit till stånd genom just sådan verksamhet och inte genom riktade storsatsningar.
 
Trenden mot riktad forskning finns också utomlands och har även där kritiserats. Det finns goda skäl att tvivla på att man får valuta för pengarna – jämfört med lika mycket pengar satsat på starka individuella projekt. Universiteten tävlar om de strategiska medlen för att förstärka fakultetsanslagen, på samma sätt som de tävlar om Linné- och Berzelii-centra. Det finns alltså sannolikt ett intresse för ett universitet att satsa internt på ett område där strategiska pengar finns att hämta. Framgångsrik forskning som inte ligger i linje med strategiska satsningar kan därför få det svårt. Vi får väl vänta och se hur resultatet blir, men jag anser att Vetenskapsrådets individuella projektanslag är det bästa sättet att garantera högkvalitativ grundforskning.
Gerhart Wagner - Professor i prokaryot mikrobiologi, Uppsala universitet. Ny ledamot i Vetenskapsrådets styrelse
– De strategiska satsningarna utgör ju bara en del av de totala forskningsmedlen och att de som betalar – skattebetalarna – har önskemål om vad pengarna ska användas till är egentligen inte särskilt märkvärdigt. Vad som däremot är oroväckande är att man, genom sättet man gör det på, låser in mycket stora resurser till vissa bestämda forskningsområden under lång tid. Det är ju inte sagt när nästa omgång kommer eller hur prioriteringsprocessen då kommer att gå till. Är det tänkt att de 24 strategiska områden ska vara evigt aktuella?

Hur påverkar det här forskningens förnyelse och kanske i synnerhet yngre forskares möjlighet att göra karriär på sina egna unika idéer? Riktigt nyskapande forskning uppstår sällan inom de numera så populära mycket stora "strategiska" satsningarna. Jag skulle önska att det från politiskt håll fanns en insikt om att man måste våga satsa ordentligt på de yngre forskarnas egna idéer, något man inte alls verkar våga göra i Sverige idag. Jag tycker att det är lite tråkigt att "strategiskt" kommit att betyda "redan etablerad forskning som vi tror man kan tjäna mycket pengar på". Våga låta de riktigt duktiga yngre forskarna få adekvata egna resurser och frihet för sin egen forskning, så att morgondagens viktiga upptäckter görs i Sverige! Jag är nämligen inte säker på att den redan etablerade forskningen kommer att stå för dem.

Åsa Fex Svenningsen - Lektor i experimentell neurobiologi vid Syddansk universitet
– Det råder i huvudsak internationell konsensus om att tillämpad forskning frodas i miljöer där det även finns en stark grundforskning. Detta är orsaken till att toppuniversiteten i USA som har tillämpade program, också uppehåller superba grundläggande forskningsprogram. Till exempel har universitet i USA med starka ingenjörsskolor oftast också mycket starka grundläggande forskningsinstitutioner.

Obama-administrationens stimulanspaket som riktas mot vissa strategiska utvecklingar inom tillämpad forskning, kompletteras med en aldrig tidigare skådad ökning av anslagen till fysiker som studerar fundamentala vetenskapliga frågor.
Utöver anslagsgivare som NSF, så ger även organisationer som NASA, US Army Research Office, National Institute of Health med flera anslag för att studera mycket grundläggande frågor vid fysikinstitutioner i USA.

Tyvärr är det för närvarande mycket svårare att få stöd i Sverige för att finansiera en forskargrupp, resor eller gästforskarprogram. Jag tycker att det skulle vara mycket bra om den nuvarande ökningen av strategiska anslag kunde följas av en liknande ökning av stödet för grundläggande forskning på samma sätt som skett i USA.
 
Från min egen direkta erfarenhet av de bättre anslagsvillkoren i USA, skulle detta vara mycket angeläget, och det är troligt att det skulle kunna motivera unga forskare att satsa på en karriär i Sverige.

Egor Babaev - Docent i fysik, KTH
– Regeringens satsning på strategiska forskningsområden kommer att få en stor inverkan på svensk universitetsforskning under de kommande 5 till 10 åren. Vissa områden, som bedömts vara "av betydelse för samhällets utveckling och näringslivets konkurrenskraft", kommer att få ett betydande och långsiktigt resurstillskott. Ökade resurser kommer inte bara från de nya medlen till strategiska områden, utan också genom att andra finansiärer ("fakultetsanslagen", medel till forskningsråd, privata stiftelser, med mera) följer efter och riktar medel till dessa områden. De ökade resurserna kommer att leda till uppbyggnad av flera stora och starka forskningsmiljöer, ökade interaktion mellan traditionella akademiska ämnesområden, och ökade kontakter mellan universitet, myndigheter och näringsliv.

Den stora risken med denna utveckling är att de vetenskapsområden som inte omfattas av de strategiska satsningarna får krympande resurser. Mångfalden inom svensk forskning kan därmed minska. Finansieringen till den nyfikenhetsbaserade forskningen kan också komma att försvagas genom minskade anslag, och "snuttifiering" av forskningsmedel. Detta är en mycket oroande utveckling. Ska svensk naturvetenskaplig forsknings kräftgång bromsas så måste den långsiktiga finansieringen till nyfikenhetsbaserad forskning förstärkas. Universiteten och Vetenskapsrådet har ett speciellt ansvar för att detta sker. Vetenskapshistorien har många gånger visat att stora forskningsgenombrott, ny kunskap, nya teorier och nya metoder ofta är ett resultat av arbete i mindre grupper som fått möjlighet att under lång tid bedriva en självständig, fokuserad och långsiktig forskning.

Anders Tunlid - Professor i mikrobiologisk ekologi, Lunds universitet
– Jag väljer att svara ur ett administrativt perspektiv. Det är ett uppdrag som ställer stora krav på alla inblandade. Det är ju otroligt viktigt att det blir en bra process i alla steg. Vi är fem myndigheter som på ett halvår ska samordna utlysning och beredning av ansökningar inom 20 forskningsområden, och få ihop lika många paneler med huvudsakligen internationella experter.

Det pressade tidsschemat är en klar nackdel. Fördelen är att det ändå, med en intensiv arbetsinsats av många personer och med ett antal möten mellan och inom inblandade myndigheter, går att genomföra en bra process även om vi inte är i mål ännu, rekommendationerna till regeringen ska överlämnas i mitten av juni.

Margareta Eliasson - Forskningssekreterare Vetenskapsrådet
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.