Vetenskapsrådet
"Att bevis inte finns, är inte bevis på att något inte finns."
- Sir Martin Rees
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
April 2009 Nr 3

<span class="bldtextfoto">Foto: </span>

Forskningskvalitet är viktigt för utbildningen

<span class="bldtextfoto">Foto: Staffan Claesson</span>Framgångrik forskning är nödvändig för fungerande kunskapsförvaltning, skriver Björgvin Hjörvarsson.

DEBATT
Universitetens kärnverksamhet definieras av tre viktiga områden, utbildning, bildning[1] och forskning, men denna treenighet omdefinieras kontinuerligt och den fråga jag ställer här är om den utstakade vägen är den vi vill vandra.

Universiteten representerar landets högsta utbildning och är därför en viktig instans för alstring och förvaltning av kunskap. Denna insikt finns väl representerad på regeringsnivå och återspeglas till exempel i Lars Leijonborgs artikel i DN 2009-03-13länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, "Få uppgifter är viktigare i vår tid än att vässa kvaliteten i utbildningen och forskningen."

För att “vässa" universitetens verksamhet måste det finnas en klar målsättning för förändringsarbetet samt möjligheter att mäta effekten av de genomförda förändringarna. Därför är det mycket viktigt att definiera vad som avses med kvalitet och hur kvalitet ska mätas.

Kunskapsförvaltning är universitetens huvuduppgift eftersom universiteten förvaltar stor andel av den kunskap som har alstrats sedan tidernas begynnelse[2]. En av de viktigaste delarna i denna kunskapsförvaltning är kunskapsförmedling på både grundutbildnings och forskarutbildningsnivå.

De återkopplingsmekanismer som används i dagens system bygger i stor utsträckning på ekonomisk ersättning för det antal studenter som erhåller examen. Därför finns det ett klart incitament för ökad genomströmning som inte nödvändigtvis är kopplat till ökad kunskapsinhämtning. Det finns därför en uppenbar risk att framtidens utbildningskvalitet kommer att offras för att uppnå kortsiktiga ekonomiska fördelar.

Framgångsrik forskning är nödvändig för fungerande kunskapsförvaltning och den har därför en mycket speciell ställning, framför allt inom universitetens väggar. Dagens forskningsfinansiering bygger på en nära nog kontinuerlig utvärdering av forskarnas prestationer. Före de stora databasernas tillkomst byggde kvalitetsuppfattningen i stor utsträckning på forskarnas rykte. Ett rykte är ett subjektivt och föränderligt mått som så småningom kompletterades med mätbara storheter.
 
Antal publicerade vetenskapliga artiklar var ett tag ett populärt mått på forskningskvalitet. Fler vetenskapliga artiklar ger intryck av större vetenskaplig verksamhet, som i sin tur genererar mer forskningsresurser. Den antagna kopplingen mellan vetenskaplig kvalitet och antal publicerade vetenskapliga artiklar har därför uppenbara begränsningar[3]. På grund av dessa brister infördes nyligen en ny mätenhet som kallas h-index[4] som anses ge en mer rättvis bild av forskarnas förträfflighet jämfört med en enkel räkning av antal vetenskapliga publikationer. Med andra ord, vi förfinar och förbättrar mätmetoderna som används för att mäta forskarnas och forskningens kvalitet.
 
För att maximera h-index gäller det att få så många citeringar på så många antal artiklar som möjligt. Därför är ett stort antal artiklar ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor för ett högt h-index. Eftersom h-index är kopplat till antalet citerade artiklar och inte en arbetsinsats, är det uppenbart att optimering kan ske med minimering av arbetsinsats per artikel och maximering av antalet artiklar.
 
Låt oss, för att tydliggöra möjliga utfall av användningen av h-index som ett kvalitetsmått, jämföra två fiktiva forskargrupper som är identiska förutom att de tillämpar olika kriterier på vilka gruppmedlemmar som står som (med-)författare på gruppens publikationer. Vi antar att den ena forskargruppen strikt tillämpar Vancouver-reglerna[5] och den andra ovillkorligen inkluderar gruppens forskningsledare på alla gruppens publikationer[6]. Ansökningar från dessa två forskningsledare skulle få mycket olika utvärderingar, ifall h-index skulle användas som enda mått på forskningsledarnas kvalitet. Det finns därför en risk för omvänd belöning vid en ensidig användning av enkla kvalitetsindikatorer, där "dålig publiceringssed" ger fördelar i form av ökande resurser.

Att mäta forskningskvalitet är därför en mycket komplicerad process och kräver en helhetssyn som sträcker sig långt bortom enskilda kvalitetsindikatorer. De kriterier som ska inkluderas behöver därför begrundas och borde rimligtvis kopplas till de visioner som står som garant för de ideal vi vill värna om.
 
“Den tredje uppgiften" i form av bildningsinsatser har för närvarande obefintlig finansiering. Bildningsuppdraget bygger i stor utsträckning på frivillig, icke finansierad fritidssysselsättning hos enskilda individer. Därför finns det finns mycket marginella inre drivkrafter för förändring av uppdraget, både i omfattning och genomförande. Om bildning ska bli en viktig del av universitetens uppdrag måste det finnas en positiv återkoppling för denna verksamhet. Denna positiva återkoppling kräver att det finns dedicerade resurser som kan utgöra en bas för verksamheten. Om däremot bildning ska förbli en marginaliserad sidoverksamhet krävs det inga nya insatser.

Slutsatser:

  • Förutsättningarna för effektiv styrning av universitetens kärnverksamhet är mycket olika. Till exempel finns det en utvecklad utvärdering av undervisningen inom grundutbildningen samtidigt som inlärningens betydelse har haft en marginell framtoning. Inlärningens betydelse behöver lyftas fram och värdet av denna behöver förstärkas. Dessutom borde det införas återkoppling mellan inlärningens kvalitet och resurstilldelning, ifall den kunskap som studenterna ska erhålla värdesätts. 
 
  • Inom forskningsfinansieringen finns det stark återkoppling där återkopplingsmekanismerna kan ifrågasättas. En övergripande syn är nödvändig för objektiv bedömning och en reducering av kvalitetsmått till ett fåtal enkla indikatorer kan ge mycket missvisande bild och därmed oönskade effekter.  
 
  • Slutligen, "den tredje uppgiften" i form av bildning saknar helt och hållet öronmärkta resurser. Införande av kvalitetsmått för bildning saknar därför för närvarande helt betydelse.

Vi måste definiera universitetens framtida roll och utforma kärnverksamheten därefter. Vi måste ge förutsättningar för hälsosam konkurrens där kvalitet utgör det viktigaste måttet på akademisk framgång. Det är den väg jag anser att vi bör vandra.

_________________ 

[1] Bildning definieras här som en höjning av kunskapsnivån i samhället.

[2] Den kunskap som genereras per läsår är, per definition, marginell i jämförelse med den kunskapsmängd som förvaltas.

[3] Upprepad publicering av samma resultat är ett känt sätt att öka antalet publicerade artiklar.

[4] Nature 436, 900 (18 August 2005) | doi:10.1038/436900a; Published online 17 August 2005), “The election procedures of scientific academies are often seen as opaque, clubby and capricious. But Jorge Hirsch, a physicist at the University of California, San Diego, may have found a way to silence those complaints, by inventing a measure of research achievement that, he says, is transparent, unbiased and very hard to rig."

[5] Se ICMJE:s kravlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Vetenskapsrådets riktlinjer för definitionen av författare lyder: “Authorship credit should be based on 1) substantial contributions to conception and design, acquisition of data, or analysis and interpretation of data; 2) drafting the article or revising it critically for important intellectual content; and 3) final approval of the version to be published. Authors should meet conditions 1, 2, and 3."

[6] Denna regel motiveras ofta med att forskningsledare (avdelningsföreståndare eller direktörer för forsknings institut etc) bidrar med att skapa förutsättningar för verksamheten, till exempel med att ansöka om resurser, sköta kontakter med myndigheter etc.

Björgvin Hjörvarsson
Professor i materialfysik, Uppsala universitet. Författaren har lång erfarenhet av bedömning och prioritering av forskningsinsatser (TFR, VR, STINT, Department of Energy (USA), Peer Review College of the Danish Council for Strategic Research (Danmark), samt ett stort antal granskningar för andra forskningsfinansiärer).

Datum: 2009-03-30
Skriv ut

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.