Vetenskapsrådet
"Att bevis inte finns, är inte bevis på att något inte finns."
- Sir Martin Rees
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
April 2009 Nr 3

De är kvar i akademin

<span class="bldtextfoto">Foto: Privat</span>Petra Korall är mycket nöjd med sin postdoktorstid, trots att det var slitigt.

<span class="bldtextfoto">Foto: Petra Korall</span>Petra Korall forskar på trädormbunkar i den tropiska och subtropiska floran.

<span class="bldtextfoto">Foto: Privat</span>Zooekologen Lars Råberg i Lund har positiva erfarenheter av att vara postdoktor och rekommenderar det varmt.

De flesta av de unga forskare som fick postdoktorsstipendium av Vetenskapsrådet 2003 är kvar inom akademin – men efterlyser nu fasta tjänster i sin fortsatta karriär.
För Petra Korall, som nyligen tillträtt som lektor vid Uppsala universitet, var postdoktorstiden slitig – men värt det.
– Det var helt fantastiskt att få byta miljö och ingå i en grupp som ligger i forskningsfronten, med alla andra forskare, seminarier och diskussionsgrupper.
 

Stannade ett år extra

Under tre år pendlade hon fram och tillbaka mellan Duke University i USA och Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm. En månad i USA och sedan två månader i Sverige. Det var innan Vetenskapsrådet finansierade postdoktorsanställningar i Sverige och Petra Korall, som var skild med tre barn, varav ett handikappat, kunde inte flytta utomlands.
– Det var en specialöverenskommelse. Uppenbarligen funkade det eftersom jag fick erbjudande att stanna ett år till utöver de två från Vetenskapsrådet.

Väl hemma fortsatte hon sin forskning om trädormbunkar – ormbunkar som har en trädform – som forskarassistent vid Stockholms universitet.
– Jag använde resultaten från min tid i USA, spann vidare på dem och breddade min forskning till trädormbunkarnas spridning.

Många kontakter

Åren utomlands ger många kontakter och samarbetspartners. Det uppskattar Henrik Hult, som idag är tillbaka vid KTH där han blev lektor i somras.
– Men när dessa kontakter är etablerade spelar det ingen större roll var i världen man befinner sig, så länge man lyckas få tillräckligt med forskningstid, säger han. Då spelar familj och vänner en stor roll.

Zooekologen Lars Råberg arbetade med immunförsvaret hos vilda djur som doktorand, men under sin tid som postdoktor i Edinburgh University passade han på att sätta sig in i ett delvis nytt forskningsfält. Parasiters ekologi och evolution.

– Postdoktorsstipendiet innebar en frihet att lägga upp sitt eget arbete och gjorde det möjligt att starta ett eget projekt, säger Lars Råberg, idag forskarassistent på sin gamla institution vid Lunds universitet där han leder en grupp med två doktorander och en postdoktor.

Vill ha fast tjänst

– Nästa steg är att få en fast tjänst. Fyra år är en ganska kort tid, i synnerhet om man som jag startar med nya forskningsfrågor, säger han.

Många vittnar om att det är svårt att få fast tjänst i den akademiska världen.
Oleg Kochukhov, som efter tre månader vid NORDITA återvände till en forskarassistenttjänst i Uppsala, är visserligen nöjd min sin karriär hittills.
– Men jag är frustrerad över de begränsade möjligheterna för unga forskare. Det nuvarande systemet gör det svårt att gå från en postdoktorstjänst till mer permanenta anställningar.

Det gäller att ligga i. Niclas Kolm, som leder en forskargrupp vid avdelningen för zooekologi vid Uppsala universitet, har klara planer för framtiden.
– Jag har ett och ett halvt år kvar som VR-finansierad forskarassistent, så det gäller att hålla en hög produktionstakt för att fortsätta sin forskarkarriär. 

Anna Kjellström

Datum: 2009-03-30
Skriv ut

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.