Vetenskapsrådet
"Ibland tror jag att det säkraste beviset för att intelligenta varelser existerar någonstans i universum är att ingen av dem försökt kontakta oss."
- Kalle & Hobbe
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
Juli 2008 Nr 6

Så datummärker han stamceller

Jonas Frisén blev glad för kosingen. (Foto: Anders Norderman)

Jonas Frisén är koordinator för ett av de 20 forskningsprojekt som fått Linnéstöd i år.
Det är ett tvärvetenskapligt program där biomedicin möter kärnfysik, i ett försök att förstå hur celler nybildas hos människor.
När celler förstörs av skador eller sjukdom kan man lösa det genom transplantation – eller förnyelse, så kallade regenerering i kroppen.

– Nyckelfrågan är vilka celler som kan nybildas och till vilken grad, säger Jonas Frisén, som är professor i stamcellsforskning på Karolinska Institutet.
Förstår man hur processen går till kan man utveckla nya läkemedel.

Datummärkning

– Det är inte bara science fiction, understryker han och berättar om en helt ny metod som hans forskargrupp har tagit fram för att datummärka enskilda celler.
Metoden utnyttjar de kärnvapenprov som gjordes under kalla kriget.

Då bildades den radioaktiva kolisotopen 14C, som tas upp av växter genom fotosyntesen. När vi sedan äter grödan (eller djur som ätit växterna) tar vi upp samma atomer vid celldelning.
Arvsmassans DNA i cellkärnan består till 30 procent av kol. Kan man bestämma kolets ålder kan man indirekt avgöra hur gammal DNA-molekylen är – och därmed cellen.

Tittar på fettceller

– Vi har redan tjuvstartat genom att titta på fettceller – även om man kanske inte vill att de ska regenerera, haha. Det har visat sig att 10 procent av fettcellerna byts ut varje år, oavsett om man är smal eller lite rundare.

Fetma, som är ett gigantiskt hälsoproblem, handlar alltså inte bara om storleken på fettcellerna, utan också om antalet eftersom de uppenbarligen kan nybildas.

Även nervceller har visat sig nybildas kontinuerligt. Bättre kunskap om nybildning av cellerna i hjärnan kan få stor betydelse för frågor om bland annat inlärning, depression och epilepsi.
Jonas Friséns projekt, The Human Regenerative Map, får 60 miljoner kronor fördelade över tio år.

– Nu ska vi expandera! Vi är fem forskargrupper med totalt ett 50-tal medarbetare. Metodiken är dyr, men vi ska också anställa några fler forskare.

Eva Barkeman

Datum: 2008-06-30
Skriv ut

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.