Vetenskapsrådet
"Ibland tror jag att det säkraste beviset för att intelligenta varelser existerar någonstans i universum är att ingen av dem försökt kontakta oss."
- Kalle & Hobbe
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
Juli 2008 Nr 6

<span class="bldtextfoto">Foto: SSF</span>Lars-Erik Wernersson.

Lundaforskare först med nanotransistor

<span class="bldtextfoto">Källa: Lars-Erik Wernersson</span>Schematisk illustration av den första nanotransistorn.

<span class="bldtextfoto">Foto: SSF</span>Lars-Erik Wernersson har byggt första nanotransistorn.

<span class="bldtextfoto">Foto: Lars-Erik Wernersson</span>Nanotrådar i svepelektronmikroskop.

Världens första nanotransistor har sett dagens ljus – en transistor som kan spara energi och samtidigt öka effektiviteten. Dessutom kan den göras mycket mindre än traditionella transistorer utan att riskera överhettning. Fördelar som kan komma väl till pass i datorer och telefoner.
Transistorer förstärker svaga elektriska strömmar och är nödvändiga komponenter i elektriska apparater. Forskare vid Lunds tekniska högskola, LTH, har tagit fram en transistor med hjälp av nanoteknik. En transistor som är 50 gånger mer energieffektiv än dagens kiselmodeller.

– En sådan här transistor kan sänka energiförbrukningen i till exempel bärbara datorer och mobiltelefoner och göra att de inte behöver laddas lika ofta, berättar Lars-Erik Wernersson, professor i fasta tillståndets fysik vid LTH.
 

Annat material

Förutom att den nya transistorn är energisnålare än dagens modeller är den uppbyggd av ett annat material. Det vanligaste halvledarmaterialet i transistorer är kisel, men ett känt problem är att kiseltransistorer frigör mycket energi.
 
– Vi använder istället indiumarsenid i vår modell där elektronerna rör sig lättare jämfört med kisel och därför minskar risken för överhettning. Egentligen är indiumarsenid i transistorer svårt att tillverka men med nanoteknik går det ganska enkelt, säger Lars-Erik Wernersson.
 
Nanotransistorer kan på sikt också underlätta kommunikation inom frekvenser som med dagens teknik är för höga. Dagens elektriska apparater använder 3-10 gigahertz. Förhoppningen är att på sikt nå 60 GHz.

Apparater integreras mer

– Med 60 GHz kan man bara kommunicera på korta avstånd och inte genom exempelvis väggar. Men ett högre frekvensområde kan effektivisera den trådlösa kommunikationen i hemmet, till exempel när man ska ladda ner en film eller för att kommunicera mellan TV och projektor. För det vet vi, att olika elektriska apparater i framtiden kommer att integreras allt mer, säger Lars-Erik Wernersson.
 
Den nya nanotransistorn är framförallt intressant inom tillverkning av datorer och telefoner. Men forskarna planerar att studera alternativa användningsområden. Medicinsk teknik är ett möjligt område där nanotransistorn skulle kunna användas i pacemakers eller hörapparater.

Anna Åhlund

Datum: 2008-06-02
Skriv ut

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.