Vetenskapsrådet
"Man ska vara på sin vakt mot ingenjörer: De börjar med en symaskin och slutar med en atombomb."
- Marcel Pagnol
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
April 2008 Nr 3

<span class="bldtextfoto">Foto: </span>

Donationer – för ökad mångfald eller enfald?

<span class="bldtextfoto">Foto: Privat</span>Alexandra Waluszewski varnar för att donationer äventyrar forskningsfriheten.

DEBATT
Handelsbankens forskningsstiftelser, Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse, Anders Karitz stiftelser – samtliga har avsevärt underlättat mina möjligheter att bedriva forskning om relationen mellan forskning, företag och samhälle. De medel jag erhållit har delats ut utan inblandning av de ursprungliga donatorerna. Istället är det stiftelsernas styrelser, befolkade av forskare från ett flertal olika discipliner, som avgjort vilka projekt som skall stödjas.

Forskningsstiftelser baserade på privata donationer är inte bara väsentliga ur monetär synpunkt1. De kanske är än viktigare som skyddare av forskningens variation och mångfald – en fråga som inte tycks vara högprioriterad i de pågående och planerade förändringarna av universiteten2.

Kan bredden hållas levande?

Den Brändströmska utredningen ger anledning att oroa sig just för hur bredd, djup och långsiktighet i forskningen skall hållas levande. Här föreslås ju att 50 procent av fakultetsanslagen skall "konkurrensutsättas". Men bakom konkurrensretoriken finns inte alls det decentraliserade beslutsfattande som idén om konkurrens faktiskt bygger på. Istället döljer sig en stark centralisering. En av staten utsedd "intermediär" skall fördela medel, enligt kriterier som bygger på "egna och andra myndigheters utvärderingar" 3.

Kan då skattelättnader och den förväntande ökningen av donationer utgöra en motkraft till den hotande centraliseringen?

Ja, om vi får se en ökning av de "klassiska" donationerna; där donatorernas aktiva inflytande över hur medlen används är bortkopplat. Visserligen kommer sådan forskningsfinansiering alltid återspegla de fält de ursprungliga donatorerna avsåg att prioritera. Men, den utgör ett viktigt bidrag till variationen och mångfalden av forskningsstiftelser och av de personer som befolkar dessa. Därmed berikar den också de perspektiven på vilka forskningsprojekt, riktade mot vilka frågeställningar, som skall finansieras.

Fundraising är inte detsamma som "nöjd donator"

Men ändrade skatteregler kan bara påverka huruvida strömmen av donationer kommer att öka eller minska. Om de därtill befrämjar forskningens självständighet, djup, bredd – och framför allt, om de befrämjar det långsiktiga tänkandet – avgörs av de krav som formuleras av mottagarna, det vill säga av universitetens företrädare.

När lärosätena nu intensifierar sin jakt på donationer sker det allt oftare under epitetet "fundraising". Med detta tycks universitetets grundläggande idé om frihet, oberoende och kritiskt tänkande utan större reflektion kunna bytas ut mot idén "nöjd kund" eller "nöjd donator". Chalmers beskrivning av sin relation till donationerna är ett exempel: "Vi identifierar och utvecklar attraktiva objekt för våra donatorer att investera i. Ett objekt kan t ex vara en innovation, en enskild forskare/student, ett forskningsprojekt eller en utvecklingsfond med anknytning till Chalmers forskning och utbildning. Som donator är du en medskapare som utöver ditt engagemang investerar kapital, kontakter, kompetens och resurser i objekten" 4.

Frihet är grundläggande

Det behöver knappast sägas att skillnaden mellan att som forskare vara mottagare av medel ur en donation som styrs av ett akademiskt forskningsråd, och att vara "ett objekt" som donatorn "investerar i" och är "medskapare" av, är avgrundsvid.  

Forskare och forskning till salu må vara en rimlig affärsidé i det privata näringslivet. Det må också gå an i Grönköping, där marknadsanpassningen har resulterat en ny skylt ovanför aulans dörr:"Have a Nice Day!"

Men för de organisationer som vill ha skylten "universitet" uppe gäller fortfarande Magna Charta: "Frihet i forskningen och utbildningen är universitetets grundläggande livsprincip.5"  Om denna princip skall genomsyra det praktiska handlandet krävs att jakten på monetära medel kombineras med ett återinförande av tänkandet.

________________________

1 De privata donationerna uppskattas till en femtedel av forskningens finansiering.
2 Se Reclaim the Science, Rider & Jörnesten red, Gidlunds 2007 för en aktuell överblick.
3 Resurser för kvalitet. SOU 2007:81
4 www.chalmers.se/sections/samverkan/fundraisinglänk till annan webbplats 2008-03-13
5 De Europeiska universitetens Magna Charta undertecknades av samtliga rektorer vid universitetens 800-års jubileum Bologna 1988.

Fotnot: Läs även artikeln Externa medel – bra eller dåligt?öppnas i nytt fönster.

Alexandra Waluszewski
Professor i företagsekonomi, särskilt vetenskap, teknik, samhälle. Föreståndare för Uppsala universitets Centrum för Teknik- och Vetenskapsstudier.

Datum: 2008-03-31
Skriv ut

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.