Vetenskapsrådet
"Man ska vara på sin vakt mot ingenjörer: De börjar med en symaskin och slutar med en atombomb."
- Marcel Pagnol
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
April 2008 Nr 3

<span class="bldtextfoto">Foto: J-O Yxell</span>Eva Olsson.

Jättemikroskopet Titan förstorar atomer

<span class="bldtextfoto">Foto: J-O Yxell</span>Eva Olsson vid det nya mikroskopet.

<span class="bldtextfoto">Källa: Eva Olsson</span>Järnatomer i ett kolnanorör som rör sig när strömmen i kolnanoröret överstiger det kritiska värdet för att järnatomerna kan flyttas och följa med i elektronernas rörelseriktning. (Klicka på bilden för att se filmen!)

<span class="bldtextfoto">Foto: Eva Olsson/Titan</span>En översiktsbild av två tunna filmer växta på ett substrat tagen med Titan vid Chalmers. Tjockleken på den tunnare filmen är 40 nm.

Titan heter det nya mikroskopet för nanoforskning på Chalmers i Göteborg.
– Precisionen är fantastisk. Man kan gå ner på den atomära skalan för att studera ett materials struktur och egenskaper, säger Eva Olsson, professor i experimentell fysik.
Eva Olsson visar runt på avdelningen för mikroskopi och mikroanalys vid Chalmers tekniska högskola. Hon berättar engagerat om de olika mikroskopen som finns där. Längst in, i ett särskilt rum, står nykomlingen, en Titan 80-300. Med en höjd på närmare fyra meter påminner det nya mikroskopet om ett periskop.

– Höjden behövs för att linskorrektorerna ska få plats. Det är tack vare dem som det här mikroskopet kan urskilja strukturer mindre än 1 Ångström, säger hon.

Aldrig tidigare har nanoforskarna kommit så nära materialet som de studerar. Eva Olsson visar en bild på strontiumtitanat. Atomerna framträder tydligt som ljusa och mörka fläckar, prydligt uppradade bredvid varandra.

Eva Olsson är särskilt intresserad av atomernas struktur.  
– För att kunna förstå ett materials egenskaper är det viktigt att kunna se strukturen på nanonivå. Ta rent kol som exempel. Kolatomernas position i förhållande till varandra avgör om kolet bildar diamant eller grafit, material med helt olika egenskaper, säger hon.

Samarbetar med företag

Forskarna på avdelningen för mikroskopi och mikroanalys arbetar med skiftande material, allt från metaller till keramer och glaser. Ett viktigt forskningsområde för Eva Olsson är att undersöka funktionell struktur hos olika material.

Avdelningen samarbetar också med flera företag. Titanmikroskopet kommer till exempel till nytta vid utveckling av solceller och för att ta fram avancerade mekaniska verktyg.
– Vi utför också undersökningar åt både företag och åt andra forskargrupper. På den här nivån är det viktigt att vara expert inom sitt område och det här mikroskopet är så avancerat att det krävs mycket kunskap för att kunna hantera det.
 

Många funktioner


Eva Olsson visar två bilder tagna på samma material. Den ena är tagen med ett svepelektronmikroskop, den andra med Titan.
– Här ser man tydligt skillnaden. Bilden tagen med svepelektronmikroskopet visar ytstrukturen på provet, medan den andra bilden visar strukturen under. Det öppnar en ny värld, säger Eva Olsson.

Titan har många finesser. Det kan exempelvis visa en tredimensionell bild av materialet som undersöks. Det kan även läsa av den elektriska potentialen och kartlägga olika grundämnen.

– Det finns så enormt mycket information vi kan få ut av mätningarna att vi måste koncentrera oss på en sak åt gången, säger Eva Olsson.

 
Namn: Eva Olsson.
Yrke: Professor i experimentell fysik, Chalmers tekniska högskola.
Ålder: 47.
Bor: Vasastan, Göteborg.
Intressen: Designa och sy kläder, resa och möta människor.

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.