Vetenskapsrådet
"Att inse att man är okunnig är ett bra steg mot kunskap."
- Laurence Sterne
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
Mars 2008 Nr 2

<span class="bldtextfoto">Foto: </span>

Universitetens profilering är nödvändig

Universitetens profilering är en nödvändig effekt av forskningens utveckling mot allt större komplexitet och apparatbehov, inte minst inom naturvetenskap, medicin och teknik, skriver Kerstin Johannesson.

DEBATT

De större universiteten i Sverige har under en rad av år försökt hålla fanan högt för en bred kompetens inom alla viktiga ämnesområden. Tillkomsten av högskolor med mindre resurser och en allt skarpare konkurrens om studenter och forskningsresurser internationellt har emellertid drivit fram en utveckling mot profilering inom både forskning och utbildning. Även ett förhållandevis stort universitet kan inte vara bäst på allt utan måste identifiera sina styrkeområden, något som nu också Dan Brändströms Resursutredninglänk till annan webbplats understryker.

Men profileringen oroar många forskare. Ska den fria grundforskningens viktigaste förutsättning, fakultetsfinansieringen, nu slutligen försvinna? Kommer forskningen att bli än mer strömlinjeformad? Och hur ska unga forskare som tänker nya och självständiga tankar kunna få stöd i en värld där det är långt mellan paradigmskiften?

Friheten är att välja forskningsinstitution

Visst vore det en önskedröm med en helt fri forskning där alla nya tankar kan prövas och misslyckanden inte är förslösade pengar eller förlorad tid, och där all möjlig teknisk utrustning och avancerade mätmetoder finns att tillgå för alla som så önskar.

Men man kan också vända på frågan och undra om vi har fri forskning, någonstans idag. Är det inte istället de infrastrukturer, de avancerade mätutrustningar, den forskningsinriktning som en blivande handledare (som finansierar doktorandanställningar) har då en ung forskare kommer och knackar på dörren. Spelar det då någon roll om man tar ett steg till och utåt saluför sina forskningsprofiler, styrkeområden eller satsningar?

Jag tror att universitetens profilering är en nödvändig effekt av forskningens utveckling mot allt större komplexitet och apparatbehov, inte minst inom naturvetenskap, medicin och teknik. Det fria valet för det unga begåvade forskarämnet är friheten att välja en forskningsinstitution och en handledare snart sagt var som helst i världen. Den friheten har inte funnits så särskilt länge.

Profilering stärker självkänslan

När vi idag köper tomater ifrån Holland, vindruvor ifrån Sydafrika, Kiwi ifrån Nya Zeeland, varför skulle vi då inte också skaffa oss de nya forskningsresultat vi behöver ifrån en allt mer globaliserad värld? För alla som har internetuppkoppling så finns ju nästan all forskning tillgänglig när som helst.

Profilområden skulle också kunna stärka universitetens självkänsla. Istället för att konkurrera om studenter med överlappande utbildningar och forskargrupper med liknande forskningsprojekt så kunde denna konkurrens förskjutas till en internationell arena, vilket kunde främja samarbeten och givande koalitioner inom Sverige. Universiteten skulle också var och en bli starkare i konkurrensen om internationella resurser och studenter.

Profilering av forskning och högre utbildning är en oundviklig följd av en samhällsutveckling, och personligen tror jag inte vi ska vara nervösa. I vilket fall är det bäst att gilla läget, hissa varumärket och öppna dörren för de unga forskare som av egen fri vilja väljer att utbilda sig vid just vårt universitet, tack vare (förhoppningsvis) att vår profil och deras framtidsdröm stämmer överens.

Kerstin Johannesson
Professor i marin ekologi vid Göteborgs universitet

Datum: 2008-03-04
Skriv ut

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.