Vetenskapsrådet
"Vetenskapen blir egentligen intressant först vid den gräns där den upphör."
- Justus von Liebig
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
Feb 2008 Nr 1

Djurvänskaper – i ljuset av den nya biologin

Foto: Atlantis Djurvänskaper blev småmagnetisk efter hand, enligt recensenten.
Titel: Djurvänskaper — i ljuset av den nya biologin
Författare: Evelyn Sokolowski
Förlag: Atlantis
Evelyn Sokolowski är en av Sveriges mest framgångsrika kärnfysiker, som vid sidan av sin vetenskap är djupt engagerad i naturen och djurs personligheter och beteenden.

Evelyn Sokolowski tar oss med i sitt liv och umgänge med djuren omkring henne på hennes älskade gård Ramsdal vid den Sörmländska kusten.

Jag måste erkänna att man först värjer sig mot de förmänskligade egenskaper som författaren ger sina vänner. Men, efter att man så småningom lärt sig förstå Evelyn Sokolowskis särskilda ton i samvaron med sina djur och förmåga att tolka och förklara så börjar man mer och mer att uppskatta bokens berättelser. Vi får lära känna personligheter som Gnista, Pan, Malutki, Branja, Tuss, Mouli-Mo, Candy och många andra utan namn.

Fokus på kommunikationen

Det är den subtila och nästan omärkliga kommunikationen mellan djur och människa som får fokus i boken. Detta arkaiska utbyte som kan växa sig djupare och få allt större innehåll ju mera man lär sig förstå sina undermedvetna förnimmelser. På författarens Ramsdal finns den livstakt som krävs men som de flesta nutidsmänniskor glömt. Det är i denna tålmodiga och eftertänksamma livstakt som Evelyn Sokolowski möter djuren, får deras förtroende och tolkar deras sociala signaler och beteenden. Den som tittat en hund in i de mörka ögonen, förtrollats och försökt att begripa det som finns djupt därinne förstår vad författaren försöker beskriva.

På gränsen till pekoral

Trots att jag aldrig för ett ögonblick tvivlar på författarens kärlek till sina djurvänner så växer så småningom ändå en svag känsla av fiction fram. Efter nästan 200 sidor kan man få en känsla att tolkningarna går för långt när gråtrutar och fiskmåsar kommer traskande med sina åkommor och olyckor för att få bot. Kanske finns det en slags gräns för tolkningarna någonstans, en gräns som lätt överskrids med kärlekens mandat. För min personliga del tycker jag att vi kommer över den gränsen då och då. Boken blir då ett slags pekoral och det är alldeles onödigt för det är en fin berättelse.

Alla vi stressade yrkesmänniskor som varje dag åker buss eller tåg till arbetet kan prisa den lilla stund varje dag som man helt legitimt kan ägna en bok. Jag läste Evelyn Sokolowskis bok som så många andra böcker på buss 813 mellan Tyresö och Stockholm och måste erkänna att den fick ligga till sig några resor innan den blev småmagnetisk.

Betyg: 2,5 Tentakler

Recensent: Lars M Nilsson

Datum: 2008-01-28
Skriv ut

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.