Vetenskapsrådet
"Vetenskapen blir egentligen intressant först vid den gräns där den upphör."
- Justus von Liebig
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
Feb 2008 Nr 1

Universitetens investeringar i utrustning minskar

DEBATT
Foto: Regeringskansliet Brändströms rapport "Resurer för kvalitet "presenterades 3 november 2007.
I den alldeles färska rapporten "Vetenskapsrådets guide till infrastrukturenlänk till annan webbplats" som tagits fram gemensamt av Vetenskasprådet, FAS, Formas , VINNOVA, poängteras den allt större vikten av gemensam forskningsinfrastruktur för forskningens genombrott och för svensk forsknings utveckling.

Historien visar att tillgång till allt kraftfullare acceleratoranläggningar, teleskop som kan se allt längre ut i universum, allt mer högupplösande instrument för att avbilda och förstå livets molekylers funktion och för att förstå och utveckla nanomaterials funktionella egenskaper, allt större datoresurser för beräkningar, eller mer omfattande och lättåtkomliga databaser för till exempel epidemiologi och klimatforskning har varit avgörande förutsättningar för stora vetenskapliga genombrott. Därtill behövs förstås också begåvade forskare och i övrigt intellektuellt stimulerande miljöer.

Omfattande samarbeten

I takt med att kraven på utrustning och anläggningar växer för nya genombrott har man inom flera områden utvecklat allt mer omfattande samarbeten, från institutioner och universitet till nationella och internationella organisationer. Starka drivkrafter för en sådan gemensam utveckling är dels att man kan dela de större kostnaderna men också att allt större och bredare kompetens krävs både för att konstruera och driva faciliteterna.

För att stärka svensk forskning på lång sikt rekommenderar Vetenskapsrådet, VINNOVA, Formas och FAS gemensamt i guiden bland annat följande åtgärder:

• Sverige bör aktivt medverka i utvecklingen av gemensam internationell infrastruktur. I första hand genom att bidra till några av högst prioriterade projekten från den europeiska samarbetsorganisationen ESFRI:s vägvisare, te.x. bioinformatikinfrastrukturen ELIXIR, spallationskällan ESS, systemet för högpresterande beräkningar PRACE, kärnysikanläggningen FAIR, fenotypningsfaciliteten Infrafrontier, biodiversitetsinfrastrukturen LifeWatch och röntgenfrielektronlasern XFEL.

• Forskningsinfrastruktur bör samordnas på nationell nivå för att höja forskningskvaliteten och utnyttja resurser effektivare, aktuella exempel är system för hantering av miljö- och klimatdata och samordning av biobanker.

• Nationella noder för samverkan med internationella infrastrukturer bör utvecklas. Det behövs även resurser på hemmaplan för utveckling av teknik, kunskap och metoder.

• Sverige bör erbjuda värdskap för en eller flera internationella infrastrukturer. Den europeiska neutronkällan ESS är ett exempel, andra möjligheter är synkrotronljusanläggningen MAX IV och uppgradering av radaranläggningen EISCAT.

• eVetenskapens utveckling innebär en revolution för många discipliner. eInfrastruktur för stora beräkningar, kommunikation och lagring av data bör stärkas till gagn för alla forskningsområden.

En sådan utveckling av gemensamma forskningsresurser är inte bara central för svensk forsknings utveckling, utan den gynnar även samhälle och näringsliv genom att de genererar innovationer, lockar begåvningar att söka sig dit, och attraherar näringsliv med behov av hög kompetens att etablera sig i närheten av dessa forskarmiljöer och påverkar samhällsklimatet intellektuellt.

Oroande att investeringara minskar

Långtifrån all forskning kan göras vid dessa gemensamma infrastrukturer. Avancerad utrustning och metodutveckling i enskilda gruppers eller institutioners laboratorier är ofta avgörande för dessa gruppers forskning och konkurrenskraft. Svenska institutioners utrustningsnivå har tidigare varit konkurrenskraftig i ett internationellt perspektiv, mycket tack vare omfattande donationer från privata stiftelser som kompletterar universitets och forskningsråds bidrag till investeringar.

Det är därför mycket oroande att i en nyligen gjord analys (M. Friberg, Vetenskapsrådet), som tagits fram i arbetet med guiden, visas på en stor och snabb minskning av universitetens investeringar i utrustning sedan millenieskiftet. Minskningen i löpande priser är större än trettio procent och omfattar alla vetenskapsområden, men är klart störst i det naturvetenskapliga-tekniska området.

Allt äldre instrumentpark

Under samma tidsperiod har universitet och högskolor byggts ut och fler forskare har anställts. Resultatet är att inom NT-området har investeringarna per forskare (eller som andel av de totala intäkterna) därmed mer än halverats sedan början av decenniet. Investeringarna ligger nu endast på 4-5 % av de totala intäkterna vid universiteten.

En konsekvens blir förstås att forskningen i de flesta grupper använder en allt äldre instrumentpark som blir allt mer belastad och att förutsättningarna för svensk forsknings konkurrenskraft försämras. Vad är då anledningen till denna drastiska minskning av investeringar vid universiteten? Flera faktorer spelar förmodligen en roll. Bland annat beror nedgången till en del på att forskningsråden sedan 1994 minskat bidragen till utrustningar under en kostnad av två miljoner kronor, men en mycket viktigare faktor är att universiteten och högskolorna i stor utsträckning prioriterat tjänster och annat framför investeringar i utrustning.

Viktigt att diskutera ansvarsfrågan

Vad gör man då åt detta? Forskare och institutioner kan förstås slå sig samman och i allt högre grad använda gemensam utrustning. I längden är det dock tveksamt om en så låg investeringsgrad som 4-5 % av de totala intäkterna är tillräcklig även vid rejält ökad gemensam användning. Frågan är hur en större investeringsnivå kan uppnås. Kan universiteten själva öka sin investeringsnivå inom nuvarande beslutsstrukturer som verkar prioritera fler tjänster? Ska forskningsråd ha ett ökat ansvar för denna typ av finansiering, eller finns det andra lösningar?

Det är angeläget att ansvars- och resursfördelningen för investeringar i utrustning snarast kan diskuteras mellan alla de olika aktörerna, mellan forskare, institutioner, universitet, stiftelser, forskningsråd och departement, inte minst inför nästa forskningspolitiska proposition.

Lars Börjesson
Huvudsekreterare i Kommittén för forskningens infrastruktur

Datum: 2008-01-28
Skriv ut

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.